Hej och hå – kämpa på! Nu ger vi inte upp! Komijäään nu! Lite av den andan var det igår när vi var ute med våra cyklar på ett långpass.

Vi skulle cykla upp till Corralejo. Dryga 70 km dit och sedan skulle vi ta en annan väg hem som var ca 80 km. Solen gassade på rätt bra när vi möttes upp kl 9.00.

Första milen på vägen mot Corralejo ville jag vända. Men fy satan vad det blåste. Jag och Cervélon hade lite svårt att hålla oss längs kanten på vägen. Vi åkte ut mot mittlinjen och eftersom det blåste så rejält så cyklade vi mer på snedden än upprätt. Jätte roligt! Fan, det var längesedan jag var så rädd. Det gick inte att släppa styret för att kunna växla. Det kändes som en kamp för överlevnad. Framme vid Antigua tog vi ett kort stop för att kolla att alla var okej.

Jag ville inget hellre än att vända tillbaka. Eftersom blåsten tog i så mycket hade jag suttit på helspänn på cykeln. Armarna var helt bortdomnade och jag var ävn helt bortdomnad mellan benen. Det var fasiken det värsta jag varit med om blåsmässigt på ett cykelpass.

Lisa och Anders hade valt att hyra bil igår. När dom mötte upp oss i Antigua var jag såååå nära att bara hoppa in i bilen och lägga ner cyklingen för idag. Men grabbarna är rätt duktiga på att övertala, så jag valde att att fortsätta

Vinden blev bättre, men det blåste fortfarande rejält. Både motvind och sidvind. Vi svängde av mer mot bergen. ÄNTLIGEN!!!!! Uppförsbackar! Min specialitet! Försökte ge grabbarna en match i uppförsbackarna. Olle var riktigt stark. Fick kämpa för att komma upp till toppen av backarna före honom. Om jag får välja cyklar jag hellre uppför än nedför. Är som en snigel just nu i nedförsbackarna. Så det är något som jag verkligen måste jobba på.

Väl framme i Corralejo åt vi en lunch i solen. Olle och ”Chris from Sweden” hoppade även i havet och badade med cykelkläderna på. Efter en dryg timme på lunchrestaurangen blev det dags att cykla tillbaka.

Med medvinden i ryggen susade jag fram på Cervélon. Underbart. Helt plötsligt var det roligt att cykla igen. Vi låg och brände på rejält efter vägen. Kilometervisaren visade en bra bit över 70km/h. Det gick undan. Vågade knappt kika ner på hastighetsmätaren. Wooohooo!!! Väl hemma tog vi en öl i baren och snackade av oss om dagens monsterpass. 15,3 mil på cykeln. Härligt! Men gissa om man blev trött. En heldag i solen på cykeln går inte obemärkt förbi.

Kvällen avslutades med en liten promenad in till byn. Vi kände att vi behövde vidga vyerna och framförallt så ville våra smaklökar få en ny upplevelse. Tapas på ett riktigt trevligt ställe fick avsluta tisdagen.

Bjuder på några bilder från gårdagen. Lite i oordning. Men vad tusan.