Arla morgonstund på Arlanda!

Efter att ha pratat lite löst om att åka till Mallorca och cykla några dagar, bestämde jag och Sara oss förra tisdagskvällen för att boka en resa. Sagt och gjort. På torsdagsmorgonen hoppade vi planet mot Mallis tillsammans med våra cyklar. Redo för att cykla i berg, mer berg och ännu mer berg. Med på planet var även vår triathlonpolare Chrille, som också skulle ner och träna. 

Vi landade på Mallis vid 10-tiden, käkade lunch och chillade vid vattnet en stund innan vi skruvade ihop våra cyklar. Sedan var det bara att hoppa upp och cykla iväg. Eftersom jag kan ha världens sämsta lokalsinne och Sara hade cyklat en del på Mallis innan var hos kartläsare och GPS. Vi startade med uppförsbacke och motvind, men fantastiskt skönt att få cykla utomhus i värmen. Första träningspasset blev en tur upp till Randa som bjöd på skön mjölksyra i benen, som inte alls var vana vid att cykla i berg. Efter dryga 10 mil på cykeln med sköna mjölksyratoppar i benen var vi tillbaka på hotellet igen.

Jag och Sara

Första cykelpasset gick till den där lilla, lilla, lilla vita pricken man kan se på bilden uppe berget.

Lite java på toppen – inte helt fel alltså.

Checkade in på rummet som visade sig vara nyrenoverat. Fint tänkte vi…..tills jag hör Sara ropa att hon inte hittar spolningsknappen till toaletten. Båda vi letade ivrigt men hittade inte knappen. Ja ja tänkte vi….vi käkar middag och tar det med receptionen efter det. Fick med oss Mr. Handyman upp på rummet med verktygslådan i högsta hugg. Just då kände vi att det skulle vara jäkligt pinsamt om han hittade spolningsknappen……vaddå två dumma blondiner?? Men han blev lika förvirrad han och mycket riktigt – dom hade glömt att installera spolningsknappen till toan. Då fick jag sådan skrattattack – Mr. Handymans min när han inser att det inte finns någon knapp. Då var det bara att packa ihop allt och byta rum. Så smidigt med cyklar, cykelväskor och övriga grejer.

Mr. Handyman på besök på rummet för att leta efter spolningsknappen. Hmmmm Nej den finns inte 😉

Fredagmorgon: Upp i ottan, käka en redig frukost och ut på cykeln. Vi skulle efter ca 55km på cykeln möta upp Chrille i Sa Pobla för att sedan bege oss mot Sa Calobra. Vi cyklade på rätt bra, men mina ben ville inte vara med i matchen. Mjölksyran kom rätt snabbt och ville inte försvinna. Fyllde på med energi och vätska hela tiden men kände hur jag blev mer och mer ”dum-i-huvudet” det vill säga att det tog slut på energi och jag kunde inte tänka klart. Bonk! Herrejäklar alltså! Fick någon form av känslosvall där på vägarna. Framme i Lluc stannade vi till och fyllde på med mer vätska och energi för kroppen. Kall Coca Cola skulle visa sig vara dundermedicin för min kropp och mina ben. Nu blev det åka av.

Påfyllning efter Bonk!

Vi cyklade vidare mot Sa Calobra som är Mallorcas mest kända väg. Först cyklar man 10 km nerför på serpentinvägen till en återvändsgränd nere vid vattnet, för att sedan vända och cykla upp igen och där snittlutning är på drygt sju procent. Underbart! Så det var bara att borra ner sig och kötta uppför. Solen stekte och svetten rann men colan hade gjort mirakel för mina ben. Kände mig faktiskt hyffsat okej i benen när jag väl var uppe på toppen. Skön stigning! 

Längst nere vid vattnet.

Sedan väntade bara några mil hem till Palma. Jag och Sara fick sällskap av en kille från Västerås som hade tappat bort sina polare på vägarna. Väl hemma efter X antal km felcykling, kartkollande, bergsklättringar, sköna nerförkörningar och cocacolapåfyllning kunde vi plinga in 20 mil. Somnade ovaggade efter middagen.

Lördag: Dagens cykelpass skulle även den innehålla bergsklättring och destinationen var Piug Major som är en stigning på dryga 14km. På vägen dit cyklade vi genom fantastiska landskap och tog en lunch i vackra Deià. Jag fyllde på med Coca Cola så kroppen och benen skulle fixa klättringen. Det gick inte fort men grym träning att bara nöta uppför. Uppe på toppen träffade vi på en kille från Ludvika som gjorde oss sällskap en bit, där vi sedan mötte upp hans polare och tog en kaffe och återhämtade oss innan vi skulle bege oss hemåt mot Palma via Inca. .

För ”ovanlighetensskull” blev det ”några” kilometer felcykling. Men det hör ju till liksom. Sara har varit en grym GPS och kartläsare. Jag har mer varit bihanget som har noll koll 🙂 Kom fram till Palma rätt sent på lördagskvällen och dryga 15 mil in på cykelkontot denna dagen. Då var det dags att skruva isär cykeln och packa ner den i väskan. Tre riktigt grymma cykeldagar med 45 mil bergscykling var avklarade. Benen mådde som dom förtjänade – tunga och trötta. Både kroppen och knoppen hade fått jobba hårt dessa dagar.

Vid 6-tiden på söndagsmorgonen ringde klockan. Två sömntutor drog på sig löparkläderna och stack ut på en liten morgonjogg innan frullen. Benen var inte pigga och fräscha någonstans. Det kändes som att jag var riktigt bakis. Och ännu mer när man ute på morgonjoggen mötte folket som var på väg hem efter utekvällen. Efter morgonjogg och frulle blev det dags att hoppa på planet hem till Svedala igen. En riktigt skön och spontan träningsweekend på Mallorca med fokus på att cykla var över. Men jäklar vad bra vi har haft det. Efter helgens träningsläger har jag kommit fram till att:

• Jag får börja dricka Coca Cola till frukost innan jag ska ut och cykla och sedan fylla på med mer Cola efter vägen ( för att slippa bonka ). Sportdryck verkar inte hjälpa!
•  Det är tydligen fullt normalt att som cyklande killgäng busvissla på två tjejer som kommer och cyklar!? Märkligt beteende alltså!
• Inga killar cyklar förbi oss!!!  Vi hade lite strategin att inte bli omcyklade – bara cykla om. Funkade rätt bra faktiskt!
• Jag kan tydligen börja gråta helt spontant när jag gå tom på energi och bonkar. Blir tydligen ”lite lätt instabil” och ”dumihuvudet” och kan inte kontrollera mina känslor. Man lär sig alltid något nytt om sig själv.
• Jag har inget lokalsinne överhuvudtaget.
• Kolla ALLTID att det finns en spolningsknapp till toaletten innan du ska göra ditt behov.
• Jag är i sjukt dålig form just nu. Aldrig känt mig i sämre form. Katastrof! Ingen skön känsla alltså. Mera träning!!
• Det är så jäkla roligt att cykla!
•