Tog bilen från Hede upp till Funäsdalen förra veckan. Planen var att cykla från Funäsdalen över till norska Röros och tillbaka. En tur över fjället vill säga på ca 75km enkel väg. Lämnade bilen nere i byn i Funäsdalen och hoppade upp på cykeln och drog iväg.

Det började bra med en stigning på ca 6 km uppför från Funäsdalen upp mot Tänndalen och Hamrafjället – populära skidområden vintertid. Uppför, uppför, uppför. Precis vad jag gillar. Väl uppe på vidderna kändes det direkt att tempen blev kallare och samtidigt blåste det rätt bra – motvind så klart.

Snöklädda fjäll och fantastisk utsikt! Slalombackarna låg tomma och det var jag, tystnaden och dom snöklädda fjällens i stort sett. Fortsatte trampa på i motvinden. Inte ens en ren som höll mig sällskap på vägen. Däremot fanns det skyltar om att dom skulle passera – men inte ett djur så långt öga kunde nå.

Efter dryga 30 km  kommer man till gränslandet. Det vill säga gränsen där man passerar riksgränsen och kommer över till den norska sidan. Vips så var jag alltså utomlands. Fortfarande lika härlig natur och cykla i och solen gjorde allt för att värma. Några kilometer in i Norge kommer man till gamla klassiska Ola Skott – en gammal affär som tyvärr har stängt igen nu. När man var yngre och vi var ute på tur stannade man alltid till där. Köpte Stratas ( chokladkaka ), Champagne Brus och Spikkekörv. Trampade istället vidare mot Brekken som är nästa lilla by.

Kan inte direkt påstå att jag mötte många cyklister efter vägarna. Trodde norskarna var ett ”hurtigt” folk. Men vem vet, dom kanske var ute på fjället och roade sig. Jag blev tvungen att stanna flera gånger för att bara njuta av utsikten och fjällvärlden. Kan säga att man får en helt annan upplevelse från cykeln mot att sitta i en bil och köra samma sträcka.

Efter att ha trampat dryga 75 km i motvind såg jag äntligen skylten Röros. Svängde av ner mot Sentrum ( som dom skriver på norska ). Såg den klassiska gamla kyrkan inne i byn och tog sikte på den. Äntligen lite välbehövlig påfyllning av energi och ett litet brejk. Hittade ett café och tog en fika ( vill inte ens säga vad den kostade ) och chillade i solen som värmde rejält. Röros är en gammal ort och  är väldigt mysig. Här har man spelat in scener ur Pippi Långstrump för den som inte visste det.  Eftersom jag hade haft en rejäl motvind hela långa vägen till Röros borde det alltså bli medvind hela vägen hem nu. Eller? Började cykla hemåt och nu kändes det mer som att det bjöds på sidvind. Över dom norska fjällen och det blev dags att ta sikte på Sverige igen. Solen stekte rätt bra nu och det gick åt en hel del vätska.

Men det var inga dåliga vyer det bjöds på efter vägen. Inte så mycket biltrafik heller. Det vill säga det fanns inte mycket att klaga på en dag som denna på cykeln. Någonstans på vägen mötte jag en annan cyklist som var ute och trampade. Heia Heia ropade jag….haha. Heia heia ropade den norske gutten tillbaka.

När jag kom till Brekken igen var det inte långt kvar till den svenska gränsen. Stannade till vid lanthandeln och fyllde på med vätskan som hade tagit slut. Hade ingen större lust att gå på bonk ute på fjället. Passade även på att trycka i mig en isglass i värmen.

 

Efter min lilla paus blev det dags att cykla vidare. Nu med sikte på dom svenska fjällen igen. Fortfarande väldigt lugnt med trafik efter vägen. Tillbaka till gränslandet igen och på svenska mark. Toll – nej det var ingen ingen tullgubbe i sikte idag heller. Härjedalens kommun – home sweet home!

Passerde den lilla fjällbyn Fjällnäs och cyklade vidare mot Hamrafjället och Tänndalen. Precis när jag kom in i byn i Tänndalen dyker dom upp – renarna!! Blev renattackerad! 8 stycken som kom springandes mot mig på vägen. Vet egentligen inte ens om dom reagerade på att jag var där.

 

Från Tänndalen väntade nu i stort sett bara nedförskörning. Det rullade på rätt bra och dom snöklädda fjällen, skidbackarna och tystnaden försvann bakom mig. Vips så var jag tillbaka i Funäsdalen igen. Kollade in klockan som visade på ca 16 mil på cykeln i fjällen på både svensk och norsk mark.  En fantastisk dag måste jag säga! Kan verkligen rekommendera att cykla den turen. Lugnet och tystnaden, dom snöklädda fjällen dom tomma slalombackarna och en dyr fika i Röros – helt kart värt varenda liten kilometer på cykeln. Att jag sedan hade strålande solsken gjorde det hela till en ännu mer fantastisk upplevelse. Och som jag sa tidigare. Man får en helt annan upplevelse från cykeln kontra mot att sitta i en bil och köra samma sträcka.

Efter cykelturen åkte jag till min faster som bjöd på lite fika innan jag skulle köra hem till Hede igen. Alltid bra att ha släkten utspridd lite här och där.

På söndagsmorgonen skulle jag ut och ta mig ett löparpass hemma i byn  ( den klassiska åsenrundan ). När jag kommer nerför sågbacken ser jag ett litet får som har hamnat på fel sida av stängslet. Precis när jag springer förbi ser jag hur den lille rackar hoppar rakt in i stängslet och fastnar. Lilla gubben( tar för givet att jag räddar en kille tydligen). Fick helt enkelt rycka in och agera ”fårhjälte” Han hade trasslat in sig rejält. Dom övriga fåren undrade vad som hände och sprang mot oss.

Lyckades efter en del krångel få loss det lilla fåret. Fick lite gräs och en puss på munnen som tack! Alla nöjda och alla glada och det lilla fåret fick leka med sina kompisar igen.

Avslutade min lilla hemmatrip med tårtkalas för brorsans lilla Thilde som fyllde 10 år. Lite tårta går ju alltid ner i magen och härligt att få umgås med hela familjen. Passade även på att leka av mig på barnens studsmatta. Vet inte om det var kidsen eller faster Bea som tyckte det var roligast att hoppa studsmatta.

Grymma dagar hemma i Hede! Härjedalen bjuder verkligen på riktigt fina träningsmöjligheter sommartid. Läs även HÄR –> Simbassäng för simpassen, öppet vattensim i Ljusnan, nya fina löparbanor, du kan springa backintervaller i slalombackarna, backpass på cykeln och riktigt fina cykelvägar ( och tänk – inte en enda bilist som tutar och är aggressiv, här tutar dom för att heja och vinka istället ), finns även många bra MTB-vägar ute på fjället, fjällvandring, snöklädda fjäll, underbar miljö, tystnaden och lugnet. Fick så mycket ny energi av att vara hemma i fjällvärlden några dagar.

Glömmer ibland bort vilken lyx jag har, som är född och uppvuxen i en sådan fantastisk miljö uppe i fjällvärlden och har lyxen att kunna åka hem till det här. Sommar som vintertid! Men jag gillar stan också. Men det är härligt att man kan få lite av alla världar!

Ha en fin helg!

/ ”Hjälten” och räddaren i nöden Bea 🙂