Om Beatrice Amundsson

Lic. Personlig Tränare, Gruppträningsinstruktör, Lic. Kostrådgivare, Hälsoinformatör, Triathlet och livsnjutare.

En turbulent tid! Tankar och reflektioner efter Sveriges Radios granskning av höftoperationerna, kliniken och uttalanden!

Dags för en liten uppdatering på fronten! Det har varit en turbulent tid. Mycket som har hänt den senaste tiden, många känslostormar och jag har varit tröttare än tröttast. Höfterna är i samma dåliga skick och jag kämpar vidare! 

Tränar på att gå ett normalt steg med hjälp av kryckorna!

Dagarna och månaderna rullar på och det har snart gått ett år sedan operationerna. Jag har kämpat och slitit dag ut och dag in med denna fruktansvärda värk i höfterna. Jag kan knappt ta mig framåt vissa dagar och har svårt att ens ta mig ur sängen. Men på något sätt har värken blivit en del av min vardag. Vissa dagar är det katastrof! Varje steg gör så ont så jag vill skrika rakt ut. Slappa hemma i soffan gör ont! Sitta upp gör ont! Men jag håller tyst! Det blir inte bättre över att jag ska klaga och gnälla till andra. Så då håller jag det inom mig istället. Ventilerar genom att gråta av mig. För det blir många tårar på en vecka. Dagarna handlar hela tiden om att planera. Planera färdväg, resesätt, finns det trappor? hiss?, hur är underlaget? hur långt måste jag gå?  Känner mig kraftigt begränsad i min tillvaro med vad jag kan göra och inte göra. Det finns så mycket jag vill göra som tyvärr inte går.

Kryckorna är mitt hjälpmedel, framförallt om jag ska orka gå en längre bit. Nu är våren här och alla är ute och springer, cyklar, åker rullskidor mm. Saker som även jag älskar att göra. Men……det går ju inte nu! Jag tycker det är fruktansvärt jobbigt att bara vara utomhus för tillfället. Alla är vårglada – jag deppar ihop! Känner mig så tragisk när jag är ute på mina långsamma promenader. Det är en sån fruktansvärd sorg att inte kunna göra det man älskar! Och framförallt att inte ens kunna gå riktigt. Cyklarna ( mina käraste ägodelar) är sålda! Det var ett väldigt jobbigt beslut att fatta men nödvändigt. Det är bättre att dom kan användas av någon annan än att dom ska stå här hemma och damma.

Längdstavarna kom till användning även denna vinter men i år som hjälpmedel för att orka ta sig framåt gåendes!

Mitt liv har alltid varit rörelse! Både yrkesmässigt och på fritiden! Träning, hälsa och all rörelse har alltid varit mitt liv och kommer alltid vara. Så från att hålla igång 110% på dagarna till att vara nere på 0. Försöker hålla hoppet uppe om att någon gång bli bra. Men jag bryter ihop någon gång varje dag. Det kan vara små enkla saker som drar igång det hela, som tex att bara gå utanför dörren, ta en liten promenad, se bilder på alla polare som tränar och tävlar, värken som tar över. Häromdagen kunde jag gå 1 km på 35 minuter utan kryckorna. Behöver kanske inte säga mer.

Men……jag har tagit upp striden mot dessa höftoperationer. Vi är sååååå många som blivit dåliga efter dessa. Har haft kontakt med ett stort gäng sedan i höstas. Vi som är fast i denna skiten är de enda som kan förstå vad vi går igenom. Vi har blivit bollplank för varandra. Peppat, deppat, hjälpt varandra, stöttat och försökt göra något åt detta innan ännu fler personer drabbas!!

Sveriges Radio startade en granskning av dessa nu under våren. Detta resulterade i en rad inslag på radion. Jag var med i några inslag! Saker som jag kan förundras över är hur Landstinget Sörmland kan uttala sig med följande meningar gällande både den klinik där jag opererades i Eskilstuna samt till viss del riktade ord!! Dom har ju inte ens träffat oss drabbade.

”inte min uppfattning att livet är förstört”

”Stor verksamhet som får mycket beröm” 

”förtroendet är stort för kliniken”

”bra verksamhet”

Klicka på bilden för att komma se och läsa alla inslag på Sveriges Radio

Klicka på bilden för att komma se och läsa alla inslag på Sveriges Radio

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta är meningar som en person från Landstinget Sörmland säger i radion! Jag undrar hur man ens kan säga så? Det kändes som ett hån mot alla oss drabbade!!

”inte min uppfattning att livet är förstört” Huuur kan man ens säga så?? Då tycker jag att denne personen och dessa människor skall komma och byta liv med oss en vecka så får vi se hur de mår.  För mig är livet förstört. Jag kan knappt gå, jag har värk 24h/dygnet och det finns ingen hjälp att få! Det finns inget att göra säger läkarna! Förstå att få de orden kastade i ansiktet!!!! Det går inte ens att beskriva! ”förtroendet är stort för kliniken” Hur kan man ha förtroende för en klinik där många människor blivit så förstörda efter dessa operationer?!!

Men!! Efter alla inslag som Sveriges Radio nu har haft har nu Landstinget Sörmland stoppat höftoperationerna på kliniken där jag opererades! HURRAAAAAAA!!!!!! Det gör tyvärr inte oss som är drabbade friska MEN det viktiga är att inga fler ska drabbas av detta som vi går igenom!!! Jag önskar ingen att få gå igenom detta helvete!!!

För att se, höra och läsa om alla intervjuer och reportage som Sveriges Radio har gjort KLICKA HÄR!!

Rekommenderar er att lyssna på detta inslag om ni inte gjort det. Inslaget där både jag och hälsovalschefen i Sörmland är med och pratar.  Först pratar hälsovalschefen om bland annat dessa meningar jag nyss tagit upp. Därefter pratar jag! 

Det finns så otroligt mycket mer att berätta om både dessa höftoperationer, läkaren/läkarna, för-under-efterbehandlingen av operationerna, feloperationer, operationer av friska höfter, läkare som inte hör av sig, felaktiga journaler, läkare som kastar ut oss eller inte ens vill ta emot och hjälpa oss, läkare som inte bryr sig, läkare som skickar iväg på magnetröntgen men som aldrig ens återkommer med svar, mailkontakt med Landsting och som sedan inte ens svarar på mailen…..listan kan göras lång! Sedan 2016 har kliniken gjort 400 höftartoskopier på 296 patienter för 22,8 miljoner kronor. Det finns som sagt otroligt mycket att berätta från oss drabbade. Detta är bara ytan av tjockt lager med historier.

I mitt fall är senaste att jag var hos (ännu) en ny ortoped för någon vecka sedan. Orden jag fick med mig var att det tyvärr inte finns något att göra åt mina höfter nu. Jag är välkommen tillbaka för att göra en invalidtetsbedömning i sommar! Så jävla deppigt ord! Invalidtetsbedömning! Har fått en remiss skickad till en smärtklinik för en två månader lång process i att försöka lära sig hantera värken och smärtan i höfterna på bästa sätt…..men har fortfarande inte hört ett ord från dom. Så jag väntar och väntar. Det har snart gått en månad sedan den remissen skickades. Där ingår vad jag förstår även att arbeta med det psykiska lidande man går igenom. Det är många känslor att hantera! Sedan hur jag ska  hantera att fem olika läkare inte ens ser den så kallade skadan på mina bilder sedan innan operationerna, det begriper jag inte!

Så livet rullar väl på! Jag lever ett liv som jag inte känner igen! Det här är inte jag! Känslorna är svåra att hantera även om jag försöker vara stark dagarna i ända! Gråter, är arg, frustrerad, ledsen, uppgiven, gråter igen, är förbannad, glad och deppad. Håller som sagt det mesta inom mig just nu för att inte belasta min omgivning, familj och vänner. Jag är glad från hjärtat att dessa höftoperationer har stoppats på kliniken där jag opererades! På ett sätt blev det en liten upprättelse för oss drabbade. Men det gör fortfarande inte oss friska i höfterna.

Men jag ser framåt! Jag ska bli frisk – även om det tar 1 år eller 5-10 år. Jag gör det kroppen klarar av just nu. Tänker framåt! Positiva tankar! Kämpaglöden finns där! Tävlingshornen är framme och dom kommer aldrig att försvinna! Jobbar mycket med målbilder! Jag vet vart jag ska och jag ska ta mig dit! Provar nya vägar, nya rörelser, nya mönster, nya utmaningar!

Hörs snart igen när det händer något nytt på fronterna!

/Bea

En av mina målbilder!!!

 

Maktlös i min egen kropp

7 månader har nu gått sedan mina höftoperationer. 7 månader med en sådan jävla värk i höfterna 24h/dygnet som ni inte ens kan föreställa er. 7 månader där jag inte kunnat ta ett enda steg utan att höfterna gör sig påminda. Men det är inte bara när jag går som det gör ont. Att ligga ner gör precis lika ont. Kvällarna är värst. Att ligga på sidan, rygg eller mage, det kvittar. Allt är lika smärtsamt. Bästa läget just nu är att sitta upp även om det inte är helt smärtfritt.

Men jag kan inte gå och gnälla hela dagarna över det här och den värk jag har. Jag håller så otroligt mycket inom mig för att inte vara en gnällspik. Försöker att inte belasta alla runtomkring mig med mina problem. Försöker stänga av värken! Jag har en ny vardag. Har fått lära mig att leva under nya kompromisser och vad kroppen klarar av. Värken finns där, jag kan knappt gå och jag orkar inte lika mycket. Jag vill så mycket men klarar så lite. Jag har fått lära mig att förlika mig med detta även om det är fruktansvärt svårt.

Träning på gymmet. Här jobbar jag med tyngdöverföring. Ingen rolig övning.

Jag kämpar varenda dag för att kunna bli frisk. Att få kunna leva ett normalt liv och ialla fall kunna gå normalt igen ( vore en dröm ) och att slippa den här fruktansvärda värken. Jag kämpar i motvind! I rejäl motvind! Senaste veckorna har jag knappt kunnat gå i min snigelfart 200m till bussen. Benen vill liksom inte följa med! Hade behövt kryckorna för avlastning. Det tar stop när jag ska sätta den ena foten framför den andra och ta mig framåt. Vill helst stanna och vila efter varje steg. Folk stirrar! Jag drar huvan över huvudet för att inte synas. Det här är inte jag!

Får ingen hjälp! Ingen vill hjälpa. Har just nu ingen läkare som tar hand om mig. Får jaga och leta mig fram. Det är som att ingen vill ta i problemet. Dagarna går, veckorna går, månaderna går! Energin tar slut av allt sökande efter hjälp. Panik och frustration!

Har nu träffat tre olika läkare efter operationerna. De har gett mig följande svar:

  1. Det är inget fel på dig! (september)
  2. Det finns ingenting att göra åt dina höfter! (november)
  3. Du får lära dig leva med smärtan! (januari)

Känslan av att få dessa svar kastat i ansiktet är fruktansvärt. Det har slutat med att jag har brutit ihop, gråtit och tappat lusten till allt.

Men det är väl bara att kämpa vidare. Jag har inget val! Även om energin tar helt slut vissa dagar och jag känner mig helt dränerad och tom på energi och ork. Man orkar inte hur mycket som helst även om man vill.

Det är så fruktansvärt mycket hjärtesorg! Tror inte ens ni kan föreställa er. Från att vara 110% aktiv till att knappt kunna ta sig framåt. Inte kunna använda sin kropp. Försöker röra mig så lite som möjligt eftersom höfterna inte orkar så mycket. Det blir många tårar under veckorna. Jag har bara en önskan just nu och det är att kunna få leva ett normalt liv igen utan värk och att kunna gå helt normalt utan att varje steg gör ont. Mitt stora MÅL i livet!! Och en stor bonus vore om jag kunde få tillbaka mitt gamla liv med träning, att kunna tävla och att hänga med alla sköna människor man träffar där ute. Att orka umgås med mina vänner. Träna och umgås med alla klubbkompisarna i TT. 

Kör på med rehab på land och i vatten. Men rehabträning en dag ger minst två dagars vila pga att det gör för ont i höfterna och då är det inte stora rörelser jag gör. Vi pratar mikrorörelser. Kan knappt ens cykla utan motstånd på träningscykeln på gymmet pga värken. Vänster höft är värst överlag. Men vips så vissa dagar är höger extremt dålig. Det hoppas liksom mellan båda. Går hos hos sjukgymnast och vi försöker hitta vägar framåt. Problemet är bara att vi inte har någon diagnos att arbeta efter på dessa höfter. Men vi kämpar vidare och jag är otroligt glad att jag har en sån fantastisk sjukgymnast som hjälper mig. 

Har inte klarat detta utan min familj! Ni är bäst!!! Love you! Vi kämpar och sliter vecka ut och vecka in för att få ordning på detta helvete jag har hamnat i, där ingen tycks vilja hjälpa mig att bli bra igen. Som ni säkert förstår pågår det en hel del processer under radarn just nu som jag inte kan ta upp. Men tro mig! Jag kommer ALDRIG ge mig!! Jag ska bli frisk och hel igen!

Just nu vet jag inte vad som händer! Men det är väl bara att orka fortsätta leta hjälp! Någon måste kunna hjälpa mig att bli frisk igen!

Och TACK ALLA för pepp och stöd! Det betyder så otroligt mycket. Jag kanske inte orkar vara på topp och svara alla dagar. Det är inte för att vara otrevlig. Det är mer att jag inte orkar eller har energin att vara social. All energi går just nu åt till att hitta hjälp! Har kommit till läget där min första fråga just nu är: ”Hur långt måste man gå?” när jag ska träffa någon. Jag är så otroligt långsam så känner mig mer som en belastning för alla när jag ska träffa någon, just för att jag är så långsam och att de ska behöva gå i snigelfart med mig.

Nä hörrni!! Dags att ladda för en ny vecka, nya kamper och framförallt fortsätta tänka positivt och aldrig aldrig ge upp! Jag ska tillbaka! Alla blickar framåt mot att något positivt händer nu!

 

 

 

 

När ingen verkar bry sig!

Dagar går……veckor går…..månader går och det har nu gått mer än fyra månader sedan min första höftoperation. Hade allt hade gått enligt plan skulle jag kunna vara väldigt aktiv just nu. Jag skulle kunna gå helt normalt, springa lite lätt, cykla, träna på i gymmet och kunna leva ett helt normalt liv. Men min verklighet är långt därifrån…….väldigt långt därifrån..

Eftersom den läkare som opererade mig inte hörde av sig efter varken operation nummer 1 eller operation nummer 2 så fick jag kontakta läkaren i augusti då värken var för stor i höfterna. Fick då två kortisonsprutor i höfterna och när jag gick därifrån säger läkaren – ”vi får ha lite is magen nu” och vi hörs av om 3-4 veckor för att kolla läget. Tiden gick och ingenting hördes från läkaren. Arg, ledsen, besviken är det minsta man kan säga att jag var. Ska jag kontakta läkaren? Tycker helt ärligt det är hans ansvar att kontakta mig och följa upp….framförallt eftersom jag fått bakslag på höfterna.

Gick till vårdcentralen och träffade en läkare. Han tyckte detta var väldigt konstigt. Han skickade därför en remiss till en annan ortoped för ett andra utlåtande på höfterna. Några veckor senare dvs den 25 september får jag en tid hos en ny ortoped. Väl där träffar jag en läkare som är rent ut sagt så otrevlig. Han tittade inte ens på höfterna. Kände lite på höfterna när jag hade kläderna på mig. Vill man inte se hur operationsområdet ser ut?? Om det är blått (vilket det är), om det ser bra ut? Efter några frågor säger läkaren att ”det inte är något fel på mig”!!!! Jag kan ju för i helvete inte gå!! Blev skickad för att göra en vanlig slätröntgen. Mer än besviken tar jag mig hem och lägger mig i soffan och storgråter.

Dagen efter ringer läkaren igen. Han har kollat på röntgenbilderna och ser inget. Han säger även att jag får kontakta den som opererat mig då jag inte är deras patient – fast jag nu har fått en remiss dit!! Om inget är fel på mig – varför kan jag då inte ens gå och har ont 24h/dygnet i höfterna?? Helt maktlös i min egen kropp gick inte gråten att stoppa. Otroligt mycket känslor som åker omkring i kroppen. Givetvis var jag så sjuk så han kunde skriva ut lite antiinflammatoriska mediciner till mina höfter. MEN HALLÅ!!! Det var ju inget fel på dom så varför ska jag då äta mediciner?

Ingen vill ta ansvar. Är jag en slit och släng som man bara skiter i? I ren förbannelse försöker jag kontakta läkaren som opererat mig. Mailar och beskriver mitt ärende och frågar varför jag inte ens fått en tid för återbesök efter 3,5 månad och då jag även haft komplikationer?? Det har nu gått 8 veckor sedan kortisonsprutorna och läkaren har fortfarande inte hört av sig. Så kan säga att jag inte var så jätte pigg på att höra av mig till denne mannen. Senare under kvällen ringer läkaren upp mig och ljuger mig rakt upp i ansiktet. Först låter det som att jag har ”hamnat mellan stolarna” och sedan kommer läkaren på sig själv och säger att denna har ringt mig två gånger tidigare. För det första: Jag har inte haft ett missat samtal från läkaren. För det andra: som läkare – pratar man då inte in ett meddelande? kontaktar mig på mail, sms, brev?? Helt plötsligt har läkaren nu tid att träffa mig dagen efter,

Motvilligt tar jag mig dit. Ultraljud görs på höfterna. Det ser någorlunda okej ut men med en liten ”notis” på att höger höft inte är helt okej. Nu är läkaren snabb att säga att jag måste göra en Magnetröntgen snarast. Hurra! Det går även bra att skriva ut mera mediciner som morfintabletter! Jag vill inte ha några jävla mediciner!!!!! Jag vill ha två fungerande höfter!  En vecka senare får jag ialla fall tid för att göra röntgen. Vi är nu alltså inne på datumet 4 oktober! Efter röntgen packade jag väskan och åkte hem till Härjedalen för att försöka ladda om och få ny energi. Det här är otroligt påfrestande både fysiskt och psykiskt. Jag känner mig helt HJÄLPLÖS i min egen kropp.

Det har nu gått 16 dagar sedan magnetröntgen gjordes. Har fortfarande inte hört ett ljud. Eftersom jag inte litar på någon just nu ringde jag igår torsdag ( 19/10 ) till där röntgen gjordes för att kolla om allt var klart. Fick svaret att allt var klart och avslutat i måndags. Bilderna skickades i tisdags. Tror ni jag har hört något och fått något svar???? Jag har däremot hört av mig till läkaren, men han hör inte av sig tillbaka! Fick svar från receptionen där jag opererades att han hör av sig så fort han fått MR-svaren när jag pratade med dom den 13 oktober Jag vet ju nu att han har fått svaret på bilderna och det är den 20 oktober idag! 

Gjorde ett försöka att prova gå en bit igår utan kryckorna när jag var hemma i Härjedalen då jag hade en bra dag! Resultatet fyra månader efter operationerna – MISÄR!!!!! Det här är fan inte okej. Varje steg jag tar gör ont. Väl hemma efter promenaden blev värken ännu värre. Höger gör jäkligt ont när jag går. Vänster gör otroligt ont när jag sitter eller ligger ner. Fortfarande stora problem att kunna ligga på sidan. Vissa dagar känns det bättre för att nästa dag vara katastrofdåligt. I början på denna veckan var det toppnotering på hur illa det är. Kunde knappt ens ta mig framåt med kryckorna.

Varje dag tänker jag: Idag kan jag gå! Går mina steg hemma i lägenheten utan kryckor. Sen kommer jag ut och ska prova gå en ”längre” bit utan kryckorna. Då tar jag mig knappt framåt. Vissa dagar är värken så fruktansvärd och då måste jag mot min vilja ta de där morfintabletterna för att ens orka stå ut, för att kunna sova, för att klara av dagen. Att ha ont i höfterna har blivit en del av min vardag.

Men……det är ju tydligen inget fel på mig! Helt frisk och kry. Skönt att veta! Ingen verkar vilja ta sitt jävla ansvar i detta! Svensk sjukvård ligger inte på min topplista just nu! Är det så här jag ska få leva resten av mitt liv? Det går tydligen också jätte bra att skriva ut mediciner åt mig trots att jag nu verkar vara helt  ”frisk”! En sak är ialla fall säker! Jag är så mycket sämre nu än innan mina operationer. Det är otroligt mycket känslor i omlopp! Frustration, ilska, arg, ledsen, ångest, gråter, kämpar! Utan att ljuga ett enda ord: så är allt ett enda jävla helvete! ( ursäkta språket) Men jag fattar inte ens att det här händer just nu! Något är uppenbarligen väldigt fel i mina höfter eftersom jag inte kan gå efter fyra månader och har fortsatt värk 24h/dygnet! Hur mycket ska man orka stå ut med? Vill bara vakna upp från den här mardrömmen!

Fick precis nu vid 09:15 svar från receptionen där jag opererade mig efter mitt mail igår: 

”Hej! När vi får den har vi också förstås några handläggningsdagar innan din läkare ringer upp dig så det är på gång för dig” 

Alltså nu ORKAR JAG INTE MER!!! Händer det här verkligen?? Verkar ialla fall inte vara någon prio 1 på mig trots dessa komplikationer och att jag inte kan gå efter FYRA MÅNADER!!!!

 Har man gjort fel får man helt enkelt ta sitt ansvar och göra om och göra rätt!! 

Punkt slut

Rehabträning på gymmet – jobba med tyngdöverföring på varje ben. Det är ungefär där jag är nu i min rehabträning.

 

3 månader sedan höftoperationerna och jag kan inte gå! Misär!

Ursäkta! Men vad fasiken hände??

Det här med att behöva operera båda sina höfter när man är inställd på att ”bara” operera en höft – det är ingen lätt grej att förlika sig med. Men jag har hela tiden försökt tänka positivt. Planerat in att jag ska börja jobba vissa datum, köra igång med träningen och liksom vara tillbaka i matchen igen. Mitt huvud har sagt en sak…..kroppen tyvärr en annan. Ordinationen har varit att använda kryckorna ca 4 veckor efter varje operation. Så för min del ca 6 veckor totalt. Sedan ska man tydligen kunna gå utan dom.

Från det att min vänstra höft opererades den 14 juni har livet inte varit sig likt. Eller okej….att fortfarande ha en fungerande sida är betydligt enklare än att inte ha någon. Men det blev inte många steg efter den operationen. Tog mig som längst till vårdcentralen för att ta stygnen efter två veckor. Värken i höft och ner i benet gjorde att jag inte kunde göra så mycket. Gick på morfin och massa andra värktabletter vilket var rekommendationen att göra varje dag i två veckor.

30 juni var det alltså dags för operation av min högra höft, som tydligen var i lika dåligt skick som min vänstra. Att behöva operera båda höfterna inom 2,5 vecka var inget jag hade räknat med. Okej en höft, men två!!!! Mentalt var det skitjobbigt då jag nu visste hur fruktansvärt ont det skulle komma att göra. Precis så blev det också! Det gjorde jä*****gt ont!

Skapligt morfinhög efter andra operationen!

Fick order om att i stort sett ligga helt stilla under hela juli! Jippi! Eftersom sängen kändes lite för mjuk blev det soffan som fick agera säng. Minsta lilla rörelse gjorde fruktansvärt ont. Kunde knappt sitta upp. Deppade ihop rejält efter en vecka. Åkte hem till norr i två veckor och la mig i soffan ( eftersom säng var uteslutet ) uppe i vår stuga på Särvfjället. Här kunde jag ialla fall få lite frisk luft mellan varven och lite uppassning från mina föräldrar.

Så fantastiskt härligt att vara uppe i stigan på fjället och vila upp sig!


Bakslag 1
– Ungefär 2 veckor efter andra operationen. Vaknar upp av världens jäkla värk i höfterna en morgon. Skriker och gråter av att det gör så fruktansvärt ont i båda höfterna. Samma smärta som när jag vaknade upp från operationen. Tappar känseln i benen! Trycker i mig morfin och värktabletter. Efter ca 6 timmar släpper värken. Helt slut sover jag sedan resten av dagen.

Bakslag 2 – En vecka senare var det dags igen. Precis samma grej. Olidlig smärta i höfterna. Gråter och skriker av värken. FRUKTANSVÄRT ONT! Precis som vid bakslag 1 så höll värken i sig ca 6 timmar. Jag hade nu slutat äta morfintabletterna (då jag endast skulle äta dessa två veckor efter varje operation) och åt endast alvedon och inflammationshämmande. Så dagen efter när jag mådde någorlunda okej blev det en tur till Fjällhälsan hemma i Hede för att få mer morfin mot smärtan.

Juli blev en soffliggandes månad framför Tour de France och med otaliga sovtimmar. Såg verkligen fram emot att augusti skulle komma så jag fick börja röra mig lite mer. ÄNTLIGEN! Augusti – som jag längtat! Jag och kryckorna tog mig ut på en liten tur här i hemmakrokarna! Det gick varken fort och jag gick inte många steg. Senare på kvällen noterade jag att min vänstra fot var knallblå och svullen Propp tänkte jag direkt!

Bakslag 3 – Tog mig till akuten på St:Görans. Fick komma in direkt! Det konstaterades att jag fått en kraftig blödning i foten…..pga överansträngning!!! Alltså!! Hur är det ens möjligt??? Gick ju inte många steg! Dagarna efter det svullnar båda mina stackars fossingar upp till ballonger och jag kan inte ens gå. Ordinerad högläge vilket inte heller var så bra då det tryckte rejält på höfterna. SUCK!!! Efter några dagar med vila släppte svullnaden äntligen! 

Fick äntligen börja rehabträna lite smått! Små små rörelser och ett första steg var även att börja cykla på en motionscykel utan motstånd. Problem 1 var att bara ens försöka ta sig upp på cykeln. Problem 2 var att jag inte hade varken styrka eller kraft att ens få runt pedalerna på cykeln. MISÄR!! Fick in ca 2×1 minut!

Började gå hos en sjukgymnast för att få hjälp. Problemet är att mina höfter hela tiden har molvärkt. Dygnet runt har dom gjort ont! Kände att det här inte kan vara som det ska. Konstant molvärk i höfterna och jag kunde/fick inte gå utan kryckorna. Så blev soffliggandes igen. Hade varken ork eller energi till att ta mig någonstans. Kontaktade ortopeden och fick en tid inom några dagar. Behövde få veta vad som är fel.

Hos sjukgymnasten med en TENS-maskin.

Bakslag 4 – Ett ultraljud gjordes på höfterna och det konstaterades att de fortfarande var rejält inflammerade och det var fullt med vätska i dom. Så inte undra på att det gjort ont! Fick då ca 1,5 dm långa osköna kortisonsprutor rakt ner i höfterna. Fick dessa några veckor innan mina operationer också så jag visste hur JÄVLA ONT det skulle göra. Tog mig knappt ut därifrån. Ordinerad mer vila. Kom hem…fick feber och sedan blev jag rejält dunderförkyld Helt däckad! Det rann ur ögon, näsa och halsen var som en tjock ballong.

Ultraljud och kortisonspruta i höfterna.

Kände mig så fruktansvärt deppig! Behövde komma bort! Få energi och värme. Så bokade en resa till solen i panik! Smärtan i höfterna kändes inte bättre efter en dryg vecka så bokade in en tid hos läkaren på vårdcentralen innan jag skulle åka…för att kolla att allt var okej. Läkaren blev orolig över min situation. Något är fel!  Skickade en remiss till en annan ortoped för ett andra utlåtande. Fick även mer medicin utskrivet….jippi! Tog mig till apoteket. Passa även på att fråga om dom hade något mot min förkylning och berättade mina symptom jag haft.

Men du har ju fått en allergisk reaktion sa dom apoteket. Ähhh ….jag orkar inte mer. Då plussar vi på allergimedicin också i sjukskåpet. Senare den dagen hoppade jag och mamma på ett plan till solen och värmen! Kan vara det bästa som hänt på länge! En vecka i varmare klimat var helt ljuvligt för mina höfter. Hade fått träningsövningar att köra i vattnet ca 10 min om dagen. Tyvärr går en vecka alldeles för fort. 

Hemma igen var det dags för en träff med sjukgymnasten. Men höfterna har fortsatt gjort ont. I veckan släppte ”förkylningen/allergireaktionen” eller vad det nu var. Då kom febern och frossan som ett brev på posten. Som tillägg även en rejält smärta/värk i höfterna igen. Så nu molvärker det konstant 24/h dygn.

Det har nu gått ca 3 månader sedan min första operation. TRE MÅNADER!!!!!!!! Det är helt galet!

Status i dagsläget TRE MÅNADER efter operation är:

*Jag kan inte gå! Jag får inte gå utan mina kryckor pga överbelastning. Kan inte heller gå utan dessa…endast korta korta sträckor. Har varken kraften eller orken i benen att kunna gå. När jag tar mig framåt är det ministeg….ungefär samma fart som en snigel. Jag skulle alltså kunna gå utan kryckor efter 6 veckor. Nu är vi inne på vecka 13 och jag kan knappt ta mig framåt utan mina kryckor.

*Jag har ont! Konstant! Höfterna värker precis hela tiden! Molande värk! Vänster höft ( den jag opererad först) värker betydligt mer än höger. Men båda gör ont.

*Jag kan i stort sett endast ligga på ryggen. Jag kan inte dra upp benen för då gör det ont. Kan ligga några minuter innan värken tar över. Jag kan inte ligga på sidan – för då gör det ont. Jag kan ligga på magen i några minuter innan det börjar smärta.

*Jag äter fortfarande massa mediciner. Min kropp är helt paj av alla mediciner jag ätit denna sommar. Morfin, starka alvedon, inflammationshämmande, mera morfin, medicin för magen….you name it!

*Jag kan knappt köra mina rehabövningar pga smärta. Ska egentligen vara inne i rehabfas 3 nu men är fortfarande kvar i fas 1. Nu är vi inne på mikromikrorörelser. Exempelvis ligga på rygg med en handduk mellan knäna och försiktigt pressa ihop knäna och släppa upp. Ligga på ryggen och försöka spänna sätesmusklerna som jag inte ens kan få kontakt med i dagsläget. Jag får börja träna i vatten. Problemet är bara att jag inte kan gå ner via stegen. Jag kan inte heller komma i vattnet genom att gå i från kanten eftersom jag inte kan ta mig ner till golvet. Så var finns det en bassäng i Stockholm (gärna nära Kungsholmen) där man kan gå i vattnet via en trappa?? Utan att jag ska behöva gå för långt för det orkar inte mina höfter just nu. Gärna så man kan ta sig dit via buss då t-bana blir lite för övermäktigt att ta sig ner till känns det som. Vill gärna ha energi att orka träna när jag kommer fram och inte vara helt slut av att bara ta sig dit.

*Alla mediciner gör mig så trött. Sover och vilar och sover och vilar. Jag tappar även extremt mycket hår pga alla mediciner. Jag kan inte göra vardaglig sysslor som tex gå och handla mat. Jag får inte bära tunga saker pga belastningen på höfterna.

*Vet inte hur många gånger jag har gråtit denna sommar. Gråtit pga värk, smärta, för att jag deppig, för att jag inte kan eller orka ta mig någonstans, för att jag är frustrerad! Gråtit över den här jävla kroppen som inte vill läka och bli bra.

*Jag har gjort precis allt jag ska och så mycket som jag får/fått göra enligt ordination. Har jag haft ont har jag hellre vilat flera dagar i rad än tagit mig upp för att rehabträna tex. Just pga att jag varit rädd för att överbelasta och åstadkomma mer skada. Har varit otroligt försiktig! Samtidigt har jag behövt komma igång lite smått med rehabträningen för att det inte ska bildas ärr och bli stelt i höfterna…enligt ordination och det enligt det rehabsschema jag fått.

*Väntar nu på en tid hos en annan ortoped för ett andra utlåtande. Jag hoppas hoppas hoppas det blir snart! För något är fel! Riktigt jäkla fel i denna kroppen eftersom det inte läker!

Jag hoppas att den här kroppen och höfterna skärper till sig nu och vill samarbeta och läka så jag kan börja leva normalt igen. Så jag kan börja gå igen. Så jag slipper ha ont hela tiden.

TACK ALLA som hör/hört av sig! Ni anar inte hur mycket det betyder!

TACK ALLA som är/varit förbi och hälsat på! 

TACK ALLA som hjälper mig/hjälpt mig med vardagssysslor som att handla mat mm.

TACK ALLA som kör/kört mig hit och dit när jag behöver hjälp!

NI ÄR BÄST!!!! 

Så fort jag är tillbaka i matchen igen ska vi fira med en stor jäkla fest! Så håll alla tummar för att jag blir bra nu och kan börja gå igen, slipper ha ont och slipper alla mediciner! Efter tre månader är jag så fruktansvärt trött på dessa kryckor! Trött på att inte kunna gå! Trött på att ligga still i soffan! Trött på att ha ont hela tiden! Trött på mediciner! Trött på den här kroppen som inte vill samarbeta! Trött på dessa jäkla höfter!! Trött på att vara trött! Snälla Gode Gud!! Hjälp mig nu!!!

SÅ KÄMPA NU KROPPEN!!!! SKÄRP DIG!!!! JAG VILL HA TILLBAKA MITT LIV!!!!  För det här…….det här är inte jag! Det måste vända nu!! 

 

Att behöva operera en höft……

När det inte finns någon annan utväg än en operation – eller att slippa behöva få en höftprotes innan 40! 

Behöver dokumentera om vad 2017 handlade om. Därav får det bli ett inlägg. Minnet är inte det bästa och man glömmer så lätt. 

Ja herregud!! Mina höfter har varit ett återkommande problemtema under många, många år. Krångel hit och dit. Ont omvartannat i både höger och vänster. Men under vintern blev det riktigt katastrofdåligt med framförallt min vänstra höft. Springa var i stort sett uteslutet då varje steg gjorde ont….eller rättare sagt varje stöt när jag satte ner foten under löpsteget gjorde ont. Vissa dagar kunde jag knappt sätta på mig strumpan eller skorna på morgonen då det gjorde ont varje gång jag lyfte upp benet. Höll mig lugn och vilade några dagar och då blev det bättre, men lyckan var kortvarig och det var lika snabbt tillbaka igen så fort jag började aktivera mig. Nu behövde jag inte ens springa utan att smärtan skulle komma. Började på något sätt halta när jag gick. Skapade mig ett nytt gångmönster. Mitt vänstra ben ville liksom inte riktigt hänga med. Men livet rullade på som vanligt och jag körde på med tanken om att det kommer att gå över. 

Ny raket och allt inför året!

Crosstrainer blev alternativet istället för löpning och det har sedan dess blivit många timmar på crosstrainern på gymmet denna vinter/vår. Cykla har gått bra då det varit en mjukare rörelse och även att simma har gått fint. Men lusten och viljan att tävla i triathlon denna säsongen försvann liksom när jag själv insåg att det inte skulle kunna gå att springa någon längre distans med den här höften. Planen och målet under hela träningsvintern var att jag skulle köra Ironman Lanzarote i maj. Men den var bara att glömma. Bye bye!! 

Satte även tidigt i vintras upp ett skidmål inför 2018 och har dundrat på med en hel del stakträning och rullskidor under våren inför min Vasaloppssatsning ( som jag kommer berätta om i ett annat inlägg ). Men jag säger bara XC STHLM POW! Det kommer bli grymt. Starkt lag och stark uppbackning!

Stakpass både på SkiErgen och på rullskidorna har funkat bra för höften och inte gett några smärtor. Vad vore livet utan att sätta upp mål? För mig vore det ialla fall väldigt tråkigt. 

Precis avslutat ett bra stakpass på SkiErgen med Freddan.

Vägen mot en höftoperation

Ialla fall så gick till en naprapat i mitten på mars som undersökte mig och insåg ganska snabbt att denne inte kunde göra något då det verkade som att det inte var musklerna det var något fel på, utan att problemet satt i skelettet. Naprapaten skickade mig direkt vidare till en ortoped för undersökning. Fick tid hos ortopeden drygt en månad senare, runt slutet av april. Kände att det bara var att gilla läget trots att det var lång väntetid. Så i slutet av april träffade jag ortopeden som gjorde en undersökning av höften. Han anade oråd och skickade iväg remiss för röntgen och därefter ultraljud. Två veckor senare ( nu är vi inne i mitten på maj ) så var det dags för röntgen och en vecka efter det var det dags för ultraljud.

Så en vacker morgon i början av juni, precis efter att jag och polare Fredrik hade kört ett ”sjuhelsikes” bra stakpass på SkiErgen så ringer ortopeden.

”Det ser inte bra ut! Vi måste operera din höft ……….och vi har en tid den 14 juni. Det ser tyvärr inte heller så bra ut med din högra höft så vi kommer behöva operera den också framöver, men det kan vi prata om senare”

Jahapp……Lite så där lagomt förvirrad vände jag tillbaka till Freddan och sa att det skulle bli operation. Det blir perfekt…en liten operation av höften och så blir allt bra. Började redan planera för jobbprojekten dagen och dagarna efter operationen. Senare under dagen började googla lite mer på vad som skulle ske under operationen. Insåg då att det inte var någon liten operation utan att dom skulle in och ”fräsa” i skelettet. Insåg även att det skulle komma att bli kryckor, sjukgymnastik, rehab och sjukskrivning. FANTASTISK SOMMAR!!!!! I denna ljuva sommartid ………

Vad är problemet?

Vad är det för fel på höften egentligen? Förklaringen kort och gott är att det är för trångt i höften. Ben slår mot ben och klämmer just nu sönder mjukdelarna i höften. Det gör ont som f******n kan jag meddela. Det blir en krock mellan ledpannan och lårbenshalsen. Lägg till att jag är överrörlig vilket även det skapar problem då jag liksom inte känner när det tar stop. Detta är en stor nackdel. Det här med skelettetproblemet är tydligen något som är medfött hos mig och det har uppenbarligen inte blivit bättre med åren. Trodde allt blev bättre med åren 😉

Innan operationen passade jag på att köra så mycket ”köttaträning” som möjligt på SkiErgen, rullskidorna och på cykeln innan det skulle bli försent. Två fantastiska träningsveckor med riktigt fina träningspass och bra träningssällskap.

Nämen!! Karlsson och jag köttar på med fina stakpass! Här blev det 4×10 min tröskelpass

Rullskidpass hemma i byn.

Rullskidpass hemma i Härjedalen med skaplig utsikt mot fjället.

Dags för operation

Operationen skulle ske i Eskilstuna på Specialistcenter Scandinavia. Ortopeden var densamma som jag fick träffa redan under våren och som skickade iväg mig på röntgen och ultraljud. Träffade han senast då jag gjorde mitt ultraljud. Så kände mig i trygga händer.

Dagen O – Onsdagsoperation! Jag och min underbara mamma som nu fick agera hjälpreda, chaufför – you name it var startklara. Var jäkligt nervös. Sov som en kratta. Vaknade supertidigt och skulle inte opereras förrän kl 9 (verkligen jätte sent). Gick på fasta innan operationen så fick varken äta eller dricka, så det var bara att rulla tummarna och titta i taket. Vid 7.30 ringer en sköterska och frågar om jag har möjlighet att komma dit tidigare då dom fått en avbokning kl 8. JAG KOMMER DIREKT!!!! Lika bra att få detta överstökat.

Mötte sköterskan som direkt visade mig vidare till omklädningsrummet där jag fick dressa om till operationskläderna. Sen var det bara att hoppa upp på operationsbänken. Vänsterfoten låstes fast i någon form av sko och benet lades upp på någon rulle. Fick några sprutor och stick och det sista jag kommer ihåg var att sköterskan frågade om jag började känna mig trött…..svarade att jag inte kände av något ännu……….zzzzzzzzz

Nämen hallå där!! Dags att vakna nu!

Vaknade upp ur narkosen och undrade vart jag var någonstans?! Hela vänsterbenet värkte något så fruktansvärt och gick inte att röra en ynka millimiter. Tro på tusan det när dom hade varit inne och fräst i skelettet. Kunde inte röra varken tårna eller benet. Kollade på klockan som visade runt 11. En sköterska kom förbi och frågade hur jag mådde Fick en dos morfin mot smärtan. Kändes inte bättre. Fick en dos till. Kändes lite bättre. Fick en tredje dos och nu började äntligen värken försvinna. Fick efter en stund kaffe och en macka men kan inte direkt påstå att jag var så hungrig. Låg kvar i sängen till klockan var runt 14. Då började jag äntligen känna mig någorlunda pigg. Fick hjälp att ta mig ur sängen ( lättare sagt än gjort ) och sen var det bara att börja använda sina nya kompisar kryckorna.

Väl hemma i Stockholm var det bara att hämta ut alla mediciner. Morfin, diverse värktabletter och även en spruta med blodförtunnande som jag skulle ge mig själv i magen varje kväll i 7 dagar!! Redan där dök problem upp.

Så fort medicinen slutade att värka under kvällen kom smärtan tillbaka. Helskottan vad ont det gjorde. Benet var väldigt svullet och fyllt med vätska så när jag skulle försöka lyfta upp benet kände jag inte ens att jag rörde vid det. Det var helt bortdomnat. Blev liggandes i soffan. Tog mig inte ens upp i sängen. Det gjorde för ont att lyfta benet upp dit. Första nätterna blev det inte mycket sömn. Värken tog över trots medicinerna. Att ta sig upp till toa eller köket var ett stort projekt, så det gällde att planera lite för varje gång jag skulle ta mig upp. Låg i soffan och laddade ett bra tag innan det var dags att försöka ta sig i kragen. .

Inte varje dag man får ha en blöja på låret 🙂 Det gäller att prova nya saker hela tiden.

Runt fyra dagar efter operationen började jag äntligen kunna röra på tårna och få tillbaka någon form av känsel. Även svullnaden på benet började gå ner en aning och även där började jag nu äntligen kunna känna av när jag rörde vid benet. Väldigt skön känsla kan jag upplysa om. Kanske nu även kunde börja göra mina rehabövningar som jag skrattade åt  när jag såg dom INNAN OPERATIONEN!!!!! 

Rehabövningar som ser avancerade ut!

Skrattade lagomt nu. Var inte lika kaxig. Så dom första två veckorna skulle jag alltså lära mig att vicka på foten, dra benet/foten ut i sidan och in mot sätet samt spänna låret och magen. Min träningsdos har sjunkit en aning. Fixar i dagsläget allt utom att kunna dra benet/foten mot sätet. Smärtan är så ond så det går helt enkelt inte. Skall även försöka ta en promenad runt kvarteret dagligen för att skapa aktivitet i höften. Det går framåt men det går fasiken inte snabbt alltså. Men det är otroligt skönt att komma ut i friska luften. Har varit så trött av alla mediciner så har helst velat sova bort hela dagarna. Minst två ”powernaps” på dagarna. Powernaps på ca två timmar vardera. Väldigt korta!

Uppe och ”hoppar”

Sen var det den där jäkla blodförtunnande sprutan. Jag är en mes! En fegis. Jag vågade inte sticka mig själv i magen. Fick akut ringa till vårdcentralen och fråga om de kunde komma förbi och ge mig sprutan. Var som sagt rätt så orörlig så att ta sig dit var uteslutet. Det skulle innebära en promenad på ca 400-450mm enkel väg. Lite för mastigt för mig de första dagarna. Så under de två första dagarna ( torsdag och fredag ) kom det två sköterskor och gav mig sprutan. TACK!!!! Men sen kom helgen och då jobbade inte personalen på vårdcentralen. Jag var ju tyvärr inte i mindre behov av min spruta för det och hade tyvärr inte hunnit bli tuffare under dessa dagar. Så jag frågade snällt polare Freddan om han skulle kunna tänka sig att komma förbi mig under helgen för att göra detta. Han hade då aldrig tidigare gett någon en spruta men vad fasiken.

Syster Karlsson är fokuserad och jag är en stel pinne!

”Inga problem” sa ”sjuksyrra Karlsson”. Vet inte riktigt vem av oss som var mest nervös när sprutan skulle ges. Jag var som en stel pinne och jag undrar om inte sjuksyrra Karlsson var lite nervös också. Jag kollade bort och blundande. Aj aj aj!!! Och vips så var det över. Gick kanonbra så Karlsson fick förtroendet att ge mig fler sprutor. TUSEN TACK!!!! 

Har tydligen blivit tablettmissbrukare ett par veckor!

Dagarna rullar på

Det har nu gått 11 dagar sedan operationen av vänstra höften. Jag behöver inte längre ta sprutorna i magen. Skönt! Magen har fått en härligt blå och fin färg av sprutorna – en riktig blåmage! Riktigt snyggt! Jag har bytt förband på såret och jag börjar känna mig piggare. Men värken kommer och går. Framförallt är det ont på morgonen och mot kvällen. Tar mina dagliga promenader runt kvarteret för att skapa aktivitet i höften med hjälp av kryckorna. Men….så fort jag tar ett för stort steg gör det ont. Efter promenaden är jag helt slut. Äter mina mediciner och börjar sakta men säkert att ladda om batterierna.

För…….på fredag dvs den 30/6 är det dags IGEN!!!  Ska alltså behöva gå igenom samma jäkla operation igen men nu på den högra höften.

Jag har vetat om att min högra höft inte heller varit i någon toppform. Den har bråkat och gjort ont från och till. Men hade tankar om att jag kanske skulle operera den längre fram. Kanske om 1-2 år, nästa sommar eller ännu längre fram. Redan innan jag hoppade upp på operationsbänken den där onsdagen den 14 juni, hade jag ett samtal med ortopeden där vi gick igenom vad som skulle ske under operationen. Han nämnde då även att han ansåg att min högra höft var i behov av samma operation eftersom dom sett samma problem där. Den var inte i bra form och om vi inte gjorde något åt den inom en snar framtid fanns risken för att det skulle bildas artros. Att behöva få en höftprotes innan 40 var jag inte så sugen på.

Saker jag inte klarar mig utan! Best friends!

Efter operationen hade vi ett samtal om hur operationen hade gått. Han tyckte den hade gått riktigt bra vilket var skönt att höra. Jag frågade ivrigt när jag skulle börja få köra sjukgymnastik. Då kom den där oundvikliga frågan upp: Högra höften! -”Vad säger du?” Hade gråten i halsen och en klump i magen. Ångest och panik på samma gång. Hög på morfin och där kom tårarna. Hör hur jag säger – ”Vi kör!”  Vad bra säger ortopeden. Då är det ingen idé att du börjar med någon sjukgymnastik förrän vi opererat den andra höften.

Då bokar vi in dig inom några veckor för operation av höger höft. Lite så där lagomt förvirrad och trött visste jag nog inte där och då vad jag sagt JA till. Så i veckan kom kallelsen. Så på fredag 30/6 kl 9.00 kör vi igen då. Det var så roligt så vi gör detta igenom. Två höftoperationer inom cirka två veckor. Mentalt är det jäkligt tufft. Tycker det har varit extremt tufft med denna operationen. Smärta, mediciner, spruta, värk, inte kunna röra sig normalt, tröttheten, kryckor, tårar, fix med allt från mat, slänga sopor till att vakna varje natt av det rycker i benet och gör ont.

Äh fy faaaaan! Tycker faktiskt synd om mig själv just nu. Okej en höft. Men två!! Blir spännande att se hur jag ska ta mig fram de första veckorna. Gissar på rätt mycket soffläge och sömn. Sen blir det ju samma jäkla sprutor i magen sju dagar till så jag hoppas att ”syster Karlsson” är redo. Äta samma medicinkur en gång till vilket tar enormt på kroppen. Köra samma fina rehabövningar. Visst – bra att göra allt på en gång. Nu blir det ju två rehabperioder i en. Vilket är bra. Slipper ju göra detta nästa sommar igen (eller när nu operationen hade blivit av)  och slänga bort en sommar till på att vicka på foten och släpa benet. Men – det är inte så bara. Kroppen får utstå med extremt mycket med alla mediciner, illamående, trötthet, smärta, värken you name it!  Det är en hel del som ska roddas med för att jag ska få vardagen att kunna fungera på ett någorlunda sätt. Bara det här med att ha mat hemma, planera. Det är inte så att man bara ”springer” iväg till ICA just nu om man inte har något hemma.

Har man lite att göra denna sommar är man hjärtligt välkommen på en fika. Man kanske eventuellt får fixa kaffet själv när man hälsar på mig. Om jag sedan blinkar snällt med ögonen kanske man även kan ta med sig en påse med sopor ner för att slänga i sopnedkastet på vägen ut. Har insett att det inte är så lätt att göra med kryckorna nämligen.

Nu är det bara att ladda batterierna för kommande vecka!! Den kommer att bli tuff på alla sätt och vis. Men tänk sen när jag förhoppningsvis ( Gode Gud ) kommer kunna använda båda min ben utan att ha ont. Då snackar vi LYCKA!!!!! Ren och skär jäkla lycka!!! Längtar efter ”köttaträning, svettdroppar och att få ta ut sig till max på träningspass. Men – rehabträning och att lära sig att gå igen kommer att bli roligt det också. Kommer nog att få kämpa rejält. På onsdag skall ialla fall stygnen tas från första operationen.

Och STORT TACK till alla som hört av sig och hälsat på! Det betyder mer än vad ni tror.

Hörs efter operation nummer två!!

Kom förbi på en kaffe vettja!

TAAAACK!!!!

Ja fy fan!!! Tack TT och puss på er också!

Cykelvecka på Rhodos med Terrible Tuesdays Cycling

IMG_0939Rhodos! Går det att cykla där? Hade egentligen ingen koll på hur landskapet såg ut när jag och sju TT-grabbar hoppade på planet för en träningsvecka med fokus cykel i soliga Grekland. Med på resan var förutom jag: Gustav, Johan, Mikael, Tobbe, Viktor, Petter och Jonas. Starka cyklister hela bunten. Visste att det skulle bli en vecka med många timmar utanför den komfortabla zonen. Hade ialla fall planen att försöka hänga på grabbarna så gott jag kunde. IMG_0440

Väl framme på Apollos hotell: Mythos Beach Resort ( som ligger rätt högt på högersidan av kartan, ca 25km från Rhodos Stad ) var det bara till att sätta ihop cykeln och bege sig ut på ett första träningspass…..en så kallad ”lugn rull” – Ut och bekanta sig med den grekiska naturen.
IMG_0451IMG_0460IMG_0463

Vi drog iväg under ledning av vår eminenta coach Johan Nyman! Lugnt och fint…..i några kilometer innan hetsen började. Det var bara till att försöka hänga i. Det lugna och fina passet efter resan var som bortblåst. Men vilken natur vi möttes av. Fina vägar, fina berg och getter lite varstans som man fick hålla lite koll på. Mjölksyran sprutade ut ur benen och kroppen var inte riktigt med i matchen. På vägen tillbaka mot hotellet blev det två grupperingar. Mitt gäng cyklade lite vilse. Mörkret föll och när vi äntligen hittade hem så var det svart ute. Gissa om det var gott att äta mat efter det lilla lugna passet.

DCIM100GOPROGOPR0458.

Måndag: Eftersom det låg en fin 25m bassäng rakt utanför fönstret fanns det perfekt tillfälle för att få in lite simning. Så på måndagen startade jag och Gustav upp med ett simpass innan frukosten. Hade hela bassängen för oss själv så det fanns ingen anledning att klaga mer än att kroppen var morgontrött och inte riktigt vaken. IMG_0473 IMG_0475IMG_0971

På dagens schema stod tempointervaller. Kl 10 möttes vi upp och begav oss söderut denna dagen. Min plan var att vara med och köra några stycken 5km intervaller ialla fall. Fina vägar längs med havet, men även några berg mötte oss på vägen. Efter dryga 45-50 min uppvärmning i varierad terräng så var vi igång och det var bara att köra på så gott det gick. Fick in dryga tre stycken intervaller innan min kropp inte ville mer. Hade noll energi. Släppte gänget och fick med mig Jonas som också tog det lite lugnare denna dagen. Vi stannade till, fyllde på med vätska och köpte en liten java innan vi cyklade tillbaka mot hotellet, som skulle ta dryga 90minuter. IMG_0494 IMG_0504

But first.....some java!

But first…..some java!

Precis när jag och Jonas närmar oss hotellet kommer det en taxibil och börjar tuta och vi hör hur någon sitter och ropar på oss. Vi vänder oss om och där sitter Tobbe. Vi möts upp vid hotellet där det visar sig att Tobbes hjul tydligen fastnat i ett hål i vägen, nästan där vi lämnade resten av gänget. Han har verkligen haft tur i oturen. Han var hel men hjulet var helt förstört.

Illa illa!!

Illa illa!!

IMG_0525

Så nu började jakten efter nya hjul. Och vips så satt jag och Tobbe på en hyrd moppe på väg mot Rhodos Stad för att hyra hjul som han kunde ha under resten av lägret. Jag skulle agera kartläsare vilket är min sämsta gren. Noll koll. Så vi fick oss en liten sightseeing inne i stan innan vi hittade cykelaffären. Och sedan var det bara sitta med ett hjul i varje arm på en moppe i 25km. IMG_0547 IMG_0564

Tisdag: Fram med våtdräkten för ett OW-pass. Jag och Gustav var taggade till tusen. Lika bra att passa på när man äntligen får simma i havet. Helt perfekt temp i vattnet ( om man hade våtdräkt ). Så vi simmade iväg och fick in dryga 45 min fin simning i väldigt fint och salt vatten. Vi hade dock glömt bort hur jobbigt sim i öppet vatten är om man inte gjort det på ett tag. IMG_1404

DCIM100GOPROGOPR0491.

Gustav chillar efter ett fint simpass
IMG_0866

Under eftermiddagen var det inplanerat ett backpass på schemat. Så vid 15-tiden cyklade vi iväg mot bergen för att träna. Johan hade spanat in bra backar som vi skulle cykla i. Upp till toppen från ena hållet och sedan ner på andra sidan för att sedan bestiga berget från det hållet….och eftersom Rhodos inte är platt får man cykla berg innan man når själva berget. Uppför = är jag en bergsget….nerför = är jag en mespropp. Fattar fan inte vad det är för spärr, men är som en mes nerför backarna och framförallt när det är serpentinvägar. Hur som haver blev det ialla fall ett jäkligt bra backpass uppför! IMG_0678 2 IMG_0626

På kvällen blev det chill med skitsnack om ditt och datt ute på balkongen. Rätt najs efter en redig middag från hotellets grymma matbuffé. Riktigt bra mat och mycket att välja på. Maten är extremt viktig när man åker på såna här träningsresor. Att kroppen kan få i sig bra mat och energi.

Balkonghäng

Balkonghäng

Onsdag: Planerad vilodag på schemat och eftersom det skulle komma in regn på förmiddagen var det lika bra att sova ut. Åt en frukost i snigelfart och väntade ut det dåliga vädret. Snackade med Petter och Jonas som var sugen på ett lugnare cykelpass under eftermiddagen. Var sugen på att cykla så bestämde mig för att hänga på. Fick in ett bra och lugnt ( första lugna ) pass med grabbarna. Men…..vinden var inte att leka med denna dagen. Jäklar vad jag fick kämpa i motvinden och sidvinden. Men man ska inte klaga. IMG_0609

DCIM100GOPROG0050373.

Torsdag: På träningsschemat var det planerat distanspass. Startade dagen med en lugn morgon och stretchade nere vid ” vuxenpoolen” på hotellet. Var lite mer morgonpigg än övriga gänget om man säger så. Cykelbenen började kännas av lite lätt. Efter stretch blev det en redig frukost för att orka med dagens pass. Frukosten i gänget kunde se lite olika ut, men bara lite olika.  Själv behöver jag alltid en kopp java innan jag ens kan äta något. IMG_0810 IMG_0793 IMG_0811

Sedvanligt samling kl 10 för att bege sig ut på Rhodos vägar. Solen stekte rätt bra tidigt på morgonen. Det bjöds på fin asfalt, bilfria vägar, grymma uppförsbackar, hemska nedförsbackar, fantastiska vyer och sällskapet var prima!!! Hängde med grabbarna så gott det gick…..och det var inte direkt någon ”lugn fart”på detta distanspasset. Fick slita rejält vissa partier. Fick punktering, men precis lagomt till där vi skulle stanna och fylla på med energi och vätska, så tur i oturen.IMG_0828 IMG_0822
IMG_0830 IMG_0940

Efter ett litet stop blev det dags att cykla vidare. Varmt, varmt, varmt. Fyllde på med vätska och energi för att inte gå tom. Otaliga mängder coca cola gick ner i denna kropp. Johan körde spexartimme och visade konster på cykeln.

Flying Johan.

Flying Johan.

Efter dryga 4h 30 min på cykeln sa kroppen NO NO!! Hade precis innan snackat med Tobbe om att vika av och cykla närmsta vägen hemåt. Men blev övertalad att hänga på….det var ju bara ett litet berg till vi skulle över. BIG MISTAKE! Redan i början av backen blev jag avhängd. Musklerna krampade och jag hade inte en suck att hänga på. Slet som ett djur helt alena ute på vägen. Såg inte skymten av de andra. Så där var jag…..eller jag hade egentligen ingen aning om var jag var någonstans. Lite lätt förvirrad, helt tom på energi och kände mig lite lätt dum i huvudet. Tog fram mobilen och började spela in när jag cyklade där i min ensamhet. Tyckte synd om mig själv. Skulle jag ens hitta hem nu? Jag som har sämst lokalsinne. Men som en strimma ljus mötte Viktor och Petter upp mig…..i några minuter innan dom cyklade vidare igen. Cyklade och cyklade på helt ensliga vägar uppe i bergen. Inte en kotte, knappt en bergsget som rörde sig. Tyckte mig sedan se ett gäng cyklar och ett gäng killar sitta vid en kiosk, mitt i ingenstans……och jippi! Grabbarna! Lyckan av att se dom. Fick en läsk och vips så var energin tillbaka.

Lyckan över att få sitta på en väg och dricka läsk med grabbarna. Foto: Viktor

Lyckan över att få sitta på en väg och dricka läsk med grabbarna.
Foto: Viktor

Tog det sedan väldigt lugnt tillbaka till hotellet. Dagen pass innehöll det mesta: punktering, fetbonk, många höjdmeter, många svettdroppar, mycket mjölksyra, många svordomar, skratt, magiska vyer, dryga 6 timmar på cykeln och grymmaste sällskapet. GRYM DAG!!!!! På alla sätt och vis! Var rätt mör på kvällen. Men så värt det! IMG_0813Fredag: Vilken morgon! Långfrulle, skitsnack, chill vid poolen och en lugn start på dagen inför dagens träning. På schemat stod även idag ett längre distanspass med lite fartinslag. IMG_0700 2 IMG_0720 IMG_0703 Nu gick allt på autorutin. Samling kl 10 för att snacka lite innan vi drog iväg. Benen var inte pigga denna dagen. Seg som cola och det tog bra många mil innan dom vaknade till liv. Vips så var vi uppe i bergen igen. Så det var bara till att bita ihop och skita i att kroppen värkte. Jag och Jonas bestämde oss för att korta av rundan och tog en annan väg hem mot vad de andra skulle göra. Vi stannade till i Lindos och tog en kaffe innan vi cyklade vidare hemåt. Sen blev det poolhägn resten av dagen för min del. Rätt gött det också.

Påfyllning av vätska uppe i bergen

Påfyllning av vätska uppe i bergen

IMG_0862 IMG_0979 IMG_0709

Lördag: Sista träningsdagen. Buuuu!!! Idag var planen att vi skulle cykla Rhodos runt som är dryga 17,5 mil runt hela ön bilvägen. Ville njuta samtidigt som jag ville få in ett bra, sista träningspass. IMG_0882

Vi skulle börja cykla uppåt landet längs med kusten för att sedan vika över mot västra sidan och ner hela kustremsan och sedan tillbaka upp mot hotellet Mythos. Medvind till en början och jag tjuvåkte på rulle längst bak. Kände hur den ”lugna farten” byttes ut mot en högre växel. Det var bara att försöka hålla i. Hade ingen lust att tappa grabbarna idag. IMG_1004

Men vilken natur det bjöds på. Fantastisk!! Och framförallt så var det otroligt lugnt med trafiken. Och den lilla trafiken som fanns tutade mest för att sträcka ut armarna och heja. Precis som hemma i Sverige. NOT!!!! Micke fick punka så det blev ett litet stop efter vägen och se och lär för ”någon” i gruppen 🙂

Få se nu....hur gör man??

Få se nu….hur gör man??

IMG_0922

Är dom inte klara snart??

Är dom inte klara snart??

IMG_0992

Medvinden byttes ut till mot-och sidvind. Ljuvliga raksträckor byttes ut mot uppför och serpentinvägar. Solen gassade och flaskorna gick åt snabbt. Stannade till i någon by och köpte cola, juice och vatten. Efter påfyllning av energi blev det tydligen dags att börja trycka på rejält. Försökte ligga på rulle så gott det gick. Benen började skrika AJ….men vad tusan. Ville inte ge mig. Efter dryga 13 mil ropade jag till grabbarna och jag tänkte cykla lite lugnare hem dom sista 45 km. Fick sällskap av Gustav. Så vi passade på att ”njuta” av dom sista cykelmilen. 17,5 mil senare var dagens pass avklarat och Rhodos Runt var finito! Ännu en GRYM dag på cykeln! IMG_0989

Hur är då Rhodos anpassat för träningsläger på cykeln?? 

Svaret är: HELT JÄKLA GRYMT! Svårslaget! Fina vägar, grym natur, fantastiska berg, lugna bilister, trevliga människor och gästvänligheten var helt magnifik. Hotellet Mythos Beach Resort från Apollo var riktigt bra. Där bjöds det på fräscha rum, grym mat, 25m bassäng, närhet till havet, gym på hotellet och närhet att direkt komma ut på fina vägar på cykeln.

Sen kan jag inte klaga på mitt träningssällskap under veckan. Sju starka cykelkillar som verkligen har peppat mig. Allt cykelsnack under veckan med så mycket tips och råd från dessa gamla tävlingscyklister. Det är värt GULD!!!!!

Så tack gänget för en grym vecka!!!! Johan, Petter, Gustav, Tobbe, Viktor, Mikael och Jonas!!! Mycket skratt, sovlaki, mjölksyra, cola, cykelfix och träningstimmar.

Bjuder på några fler bilder längre ner från denna fantastiska vecka. Och Rhodos kommer jag garanterat att återvända till för att cykla.

Johan

Johan

Mikael

Mikael

Viktor

Viktor

Jonas

Jonas

Tobbe

Tobbe

Petter

Petter

Gustav

Gustav

 

 

 

Tobbe hoppar på cykeln uppför trapporna!

Tobbe hoppar på cykeln uppför trapporna!

IMG_0694 IMG_0696 IMG_0706 IMG_0735 IMG_0819 IMG_0821 IMG_0829 IMG_0868 IMG_0997 IMG_0714 IMG_0695 IMG_0731 IMG_0777

Johan Nyman i egen hög person!

Johan Nyman i egen hög person!

 

 

Dags att tagga träningsläger!

Long time!!!

Men det har varit lite väl mycket på alla fronter senaste månaderna. Men……..Lycka är när man kan springa utan att det smärtar i hamstrings. Hade problem med fästet på hamstrings en tid efter Dubai. Löpvilade i cirka 1,5 månad. Tränade knappt alls under den perioden i och för sig, då träningsmotivationen inte var på topp samt att den hemska influensan slog till med dunder och brak och jag låg med feber i drygt 2,5 vecka. Kroppen var trött och sliten. Den ville hellre ligga hemma i soffan och vila än att träna. Så fokus på att vila istället för att pressa kroppen till träning. Så soffan har varit använd riktigt mycket under första delen av detta året kan man säga. Nu börjar äntligen träningsmotivationen komma tillbaka.

img_8103

Och löpningen …….Jag kan springa utan det minsta smärta i baksidan. Så fantastiskt. Så har trappat upp löpningen lite försiktigt nu. Men fasiken vad man saknar att springa när man inte kan göra det. Det är som att det är något som saknas i ens liv. Ser fram emot att få börja köra tuffa intervaller igen.

Innan påsken hann jag få in fina lördagsträningar i bassängen tillsammans med klubbkompis Gustav. Ångestfyllda Vo2max pass. Överjävligt jobbigt och ångest deluxe innan det är dags att hoppa i bassängen. Men siffrorna går åt rätt håll. Har fått in bla 6x100m i zon5 två lördagar på raken där tiderna visat:

1,23, 1:23, 1:25, 1:24, 1: 27, 1:27 första lördagen. Veckan efter såg tiderna ut så här:

1:20, 1:21, 1:21, 1:22, 1:22, 1:24

Detta är en klar förbättring för mig på simningen.

img_8061img_8144 IMG_8583

Har även simmat en del sena måndagspass med klubben då vi haft Gabriella Fagundez som tränare på sidan. Alltid bra att få lite feedback och någon som håller koll på en hur man simmar.

IMG_8801

Påsken spenderades hemma i Härjedalen. Fick en ynka dag med sol och fint väder. Lyckan var att jag den dagen tog längdskidorna och åkte upp på Särvfjället. Svårslagen dag om ni frågar mig! Ensam på fjället. Fick in minst ett pass längdskidor varje dag och sedan lite löpning på det. Däremellan blev det kokkaffe, kolbulle och slappande i soffan. Så påsken var riktigt superb!!! Men nu har skidorna åkt in på viloläge tills nästa skidsäsong IMG_8726 IMG_9005 IMG_9022

Väl tillbaka i Stockholm efter påsken blev det dags för linjecykelpremiär och första passet med min nya Canyon Aeroad. Den gick som en KUNG! Blev ett pass ute på Lidingö där jag mötte upp Chrille, Olle och Philip för att cykla några varv på Elfviksrundan. Sopade och fina vägar. Man tackar!!! Andra passet med *kungen” blev ute på Ekerö. Kallt som f….n var det! Hade sällskap av Johan detta passet och vårsolen lyste med sin frånvaro. Blev även en liten blåsig runda till Adelsö nu i veckan. Eftersom jag tydligen inte kommer ihåg hur det är vara ute och cykla i vind och i flera timmar blev det en liten lätt bonk. IMG_9233 IMG_9242 IMG_9262 IMG_9465 FullSizeRender

På agendan framöver ska jag köra Halvvättern i juni tillsammans med Team Stadium. I veckan var det dags för Kaknäsintervaller. Cykla!! Svårt att hitta något som är roligare än det alltså. Och om dryga veckan, närmare bestämt nästa söndag 24/4 är det dags för årets första träningsläger. Fokus är cykel och platsen är Rhodos tillsammans med sju starka grabbar. Ska försöka hänga på dom några minuter ialla fall 🙂 Det ska ialla fall bli jäkligt gött att få cykla i varmare klimat och intressant att se vad Rhodos bjuder på för cykling. Mellan 23-26 timmar cykel på agendan och däremellan lite sim och löp också!

Träningsplanen inför Rhodos!

Cykelplanen inför Rhodos!

IMG_0049

Team Stadium och första träningen tillsammans!

IMG_0142

I övrigt går jag min massageutbildning varannan helg ( 9-17 ) sam även halva fredagar vissa veckor. Så man är lite lätt sliten på måndagarna ibland när man inte fått in helgvilan och det blir tyvärr inte mycket träning dessa helger då kroppen och knoppen är lite väl sliten när jag kommer hem. Oftast kör vi praktiskt på eftermiddagen vilket innebär att man får en hel del massage och blir som en mosig potatis när man går därifrån. Hade även teoritenta förra veckan. Plugga!!?? Nästan så jag hade glömt bort hur man gjorde. Men det är ialla fall riktigt roligt och ser fram mot att börja jobba med massagen framöver.

På jobbfronten har jag haft föreläsningar, företagsevent ute på Lidingö tillsammans med sköna gänget på ABG Sundal Collier, ökat upp och kör ett pass till på Skanska varje vecka ( kör nu tre stycken pass där/vecka ), börjat köra lunchspinning och core på Actic Elite varje onsdag, tränat en gäng fotbollstjejer varje onsdagkväll i några veckor, sprungit intervaller på Stadion med Nordea och dundrat in med fantastiska backpass med ett härligt gäng, startat varje tisdagsmorgon på TV4 med att köra muskelpass med morgonpigga gänget.

IMG_9292 IMG_8476 img_7599 img_7825 img_7962 img_7923IMG_9917 IMG_9634 IMG_9727 IMG_0152

Och nu är det äntligen fredag! Dags att tagga till för helgen. Den kommer bjuda på cykel, cykel, cykel, sim och löp. Häng med sköna människor och börja fixa lite inför träningslägret nästa helg.

Och by the way!!! Mitt godisvad med polare Tobbe är slut. Han kunde inte hålla sig efter ca 4,5 månad utan godis. Så GRATTIS Tobbe som nu ska springa 105,5 varv på Stadion – en härlig mara! Och GRATTIS till mig som vann!! Promenadseger! Ser fram mot att räkna alla varv och vara en god supporter!!!

Puss

IMG_8541

Canyon Aeroad, Tripodden och längdskidor inne i Stockholm!

Nu är han är!! Min nya, riktigt snygga Canyon Aeroad!! Så våren!!! Det är dags att dyka fram nu. Jag är sjukligt sugen på att cykla!! So Bring it!!!!!

IMG_7051

Hello Darling!

Det är ju lite si och så med vädret här i Stockholm. Ena dagen är det minusgrader och snö, för att sedan övergå till plusgrader och regn. Innan jag åkte till Dubai körde jag ett teknikpass på längdskidorna med Aktieinvest på Stockholms Stadion. Det bjöds på riktigt fina spår trots det varma vädret. Måste ge en stor eloge till spårkillarna som kämpar för att ge oss så fina spår som möjligt inne i stan. Och gänget i Aktieinvest kämpade på riktigt bra runt 400m banan inne på Stadion. Dom laddar för fullt för att köra Stafettvasan som går av stapeln om några veckor. Efter en timmes tekniknötande avslutade vi givetvis med en stafett.

"Johaug!

Bea ”Johaug” Amundsson


IMG_5178

På väg till Stadion var det gröna fina gräsmattor.


IMG_5196

Gänget från Aktieinvest som laddar för att köra Stafettvasan!


IMG_5198

Fullt fokus när det var dags för att köra stafett!

Och nu är jag igång med mina löpgrupper med Nordea. På måndagarna kör vi inne i city och på torsdagarna vid Lindhagen. Det har verkligen varit varierande löparväder och underlag. Djurgården har visat upp både ”vårkänslopass” och ”mittivinternpass” och på Lindhagen har det varit rena rama ”regnochruskpassen”. IMG_6282 IMG_6291 IMG_6834 IMG_6529

Var och kikade på Stockholm Royal Sprint som gick av stapeln förra veckan. Tycker det är rätt häftigt att dom kan fixa spår mitt inne i stan och runt slottet. Hängde med Sanna Hallberg och Teodor Peterson en sväng. Tyvärr åkte Teodor ut tidigt denna tävlingen. Men det var kul att hinna ses och snacka lite skit. IMG_6535IMG_6540

Den norske Köööngen!!

Den norske Köööngen!!

Jag försöker hela tiden vidareutbilda mig ( vilket jag tycker är jätte viktigt ) och gå någon typ av utbildning varje år. Det händer så mycket inom träningsbranschen ( som är enormt stor ) och det gäller att hänga med i svängarna. Detta året har jag valt att utbilda mig till massör och kommer vara uppbokad med utbildning i stort sett varannan helg under hela våren. Måste säga att det är riktigt sköj och vi är ett bra gäng som går utbildningen tillsammans. Ihelgen är det dags igen att aktivera hjärnan. Förmiddagarna ägnas åt teori och eftermiddagarna åt praktik.

FullSizeRender 2

Efter Dubai har det varit lite si och så med min egen träning. Tappade all lust och motivation när jag kom hem. Trött och less på det mesta. Sedan kom lusten tillbaka …..hann träna några få pass och sedan dundrade jag in med feber och huvudvärk och har nu legat hemma sedan i tisdags. Hoppas vara på träningsbanan till nästa vecka. Träningslusten är tillbaka så nu är det dags att bli frisk och kry och börja kötta träning igen och ta sikte mot tävlingssäsongen 2016!

Bästa grabbarna på UMARA!!!! Skickade en fin present när jag kom hem!!

Bästa grabbarna på UMARA!!!! Skickade en fin present när jag kom hem!!

IMG_6394IMG_6840

Jag vill avsluta med att promota mitt gästspel i Tripodden!! Där pratar jag om allt ifrån mitt härliga tävlingsäventyr i Dubai, ekonomiutbildning, Vasaloppet och hur det är att arbeta med träning på heltid. För att lyssna KLICKA IN HÄR! 

Så fram med kaffeköppen och sätt dig mjukt på röven! Är det något jag kan så är det tydligen att prata oavbrutet i typ 1 timme och  27 minuter! Pär på Tripodden fick inte många sylar i vädret!

Hepp hepp!!! 

Unknown

FullSizeRender

Ironman 70.3 Dubai – En historia om när precis allt gick åt H….te!!!

Formen var god och jag var riktigt taggad för att köra Ironman Dubai 70.3. Målet var att komma top 3 i min AG. Kände mig stark både fysiskt och psykiskt. Så glad i vågen åkte jag ut till Arlanda förra onsdagen ( efter att ha sovit minimalt lite och dåligt under natten – 4 timmar). Redo att hoppa på flyget mot Dubai och starta upp tävlingssäsongen 2016. Lagt ner massa träningstimmar under vintern och massa pengar på att få en bra tävling och upplevelse i Dubai! Med på samma flyg var även mina klubbkompisar Mattias och Love som också skulle tävla. Nelker skulle också köra men han hade åkt ner dagen innan. Hade även sett att Nelkers cykel inte hade kommit fram till Dubai! Tyckte riktigt synd om honom och hoppas på att den skulle hinna komma fram i tid.

IMG_5202

Redan på Arlanda började problemen. Min kompis Helena hade fått sitt mellannamn felskrivet på sin biljett vilket gjorde att hon inte fick checka in Oh no!! Ringde i panik till Daniel på Apollo!! Daniel skulle försöka fixa problemet. Klockan tickade och fortfarande inget som hände. Sen ringde Daniel och sa att det skulle vara fixat. Vi provade checka in igen. Men icke! Det stod fortfarande fel! PANIK!!! Ringde till Daniel igen. Hans kollegor fick nog hoppa över lunchen den här dagen. Jag började bli jäkligt nervos nu. 15 min till incheckningen skulle stänga. Helt tyst!! Phuuu……Sedan händer det! 2 min innan incheckningen stänger ropar dom upp Helenas riktiga namn!!! Pulshöjare nummer ett på den här resan!

Jag skulle sedan checka in min cykelväska. Istället för att lägga väskan på bandet vid specialbagagen så skulle jag sätta in min i hissen för att dom skulle köra ner väskan den vägen. Sa till tjejen som tog hand om väskan att ” Det här känns inte bra att lämna in den i hissen” . Ja men det är ingen fara svarade hon tillbaka. Kände hur pulsen steg! Ah ja!! Då får jag väl lita på henne då! Lämnade väskan i hissen och gick mot gaten!IMG_5205

ÄNTLIGEN!!! På planet! Mot Dubai! Vi landade någon gång runt 23 lokal tid! Gick med raska steg mot väskutlämningen. Drog iväg ett sms till Nelker och frågade om han hade fått sin cykelväska eller om vi skulle kolla efter den. Han hade inte fått sin, men jag skulle kolla efter den ”in case of”. Dom skulle skicka den direkt till hans hotell när den anlände. Loves cykelväska kom på direkten. Jag och min klubbkompis Mattias väntade och väntade. Och vips så kommer det en cykelväska på bandet. Men det var varken min eller Mattias cykel som kom utan Nelkers cykel. Men herregud tänkte jag! Ringde till Nelker och sa att vi hade hans cykel i säkert förvar. Men fortfarande dök varken min eller Mattias cykel upp. Tiden gick! Fick mer och mer ont i magen. Ville inte ens tänka tanken att cykeln inte skulle vara med på planet.IMG_5207

Nelkers cykel på vift!

Nelkers cykel på vift!

Mattias gick bort till ”Luggage Service” och kollade. Jag stod kvar med Nelkers cykel…..mitt i natten på flygplatsen i Dubai! Kände att jag också behövde gå bort och kolla vad som hände, så hejarklacken som var med fick passa Nelkers cykel. Gick bort till ”Luggage” Service” och frågar vad som händer. Ser på Mattias ansiktsuttryck att det inte ser ut att vara goda nyheter.

”Det kommer inga cyklar säger han! Dom har inte ens varit med på planet! Cyklarna är kvar på Arlanda” Jag kände hur jag sjönk genom jorden! Tappade all lust! VAAAAAAAA!!!!!! Skriker jag rakt ut! Det här är faaaaaaan inte sant!!!!! Det här händer inte. PANIK!!!! Kaos i hjärnan!! Känslostormarna i kroppen rusade runt! Arg, ledsen, gråtfärdig, uppgiven, förbannad, hur blir det med tävlingen?! Hur är det ens möjligt?? Tre cyklar inom ett dygn som inte kommer fram i tid! Inte acceptabelt! Försökte lugna ner mig men jag kan säga att det inte var det lättaste i denna stunden. I cykelväskan låg även våtdräkt och simglasögon, lite löpargrejer och cykelgrejer.IMG_5217

Fick försöka lugna ner mig och fick sätta mig ner och fylla i någon blankett om att cykeln var försvunnen. Personalen började fråga hur väskan såg ut, storlek mm! Ehhhhh…….jo det är en liten jäkla miniväska som inte syns som ni har tappat bort!  Den är bara någon meter hög och lång. Klockan tickade och efter att vi hade fyllt i alla papper skulle vi nu försöka ta oss till hotellet. UTAN CYKLAR!!!!! Men först skulle vi försöka få Nelkers cykel till hans hotell. Det var inte heller det lättaste! Vi fick en fin liten utskällning av personalen för att vi hade tagit hand om hans cykel. Helt otroligt! Hade inte vi tagit hand om den har den stått där ensammen kvar på bagagebandet. Ringde till Nelker igen som fick prata ( läs skälla ut ) med personalen och be dom skicka cykeln till hans hotell. Efter mycket om och men skulle dom nu köra cykeln i en taxi till honom. Fick ont i magen när jag skulle lämna cykeln. Litade inte på någon i detta läge.

Men vi lämnade den till personalen och sprang sedan bort mot vår buss som tänkte åka ifrån oss. Kom fram till hoteller runt kl 02 lokal tid. Hungriga som vi var satte vi oss och tryckte i oss lite nattamat vid 2.30. Sen var det bara att försöka sova. Vilket inte var det lättaste.

Sura och jävligt griniga!! UTAN CYKLAR!!!!!!

Sura och jävligt griniga tröstetår vi nattamat!! UTAN CYKLAR!!!!!!

Låg vaken länge länge, Tankarna snurrade. Hur blir det med tävlingen? Kommer cykeln? Var arg och ledsen på samma gång. Det här händer inte! Hoppades på att allt skulle vara en dröm när jag vaknade upp.

Vaknade upp runt kl 9 på morgonen efter att ha sovit kanske 4 timmar. Bra Bea!!! 8 timmars sömn på två dygn! Jätte bra! Verkligen! Direkt när jag slog upp ögonen började tankarna snurra igen. Visste att den här dagen skulle komma kräva en hel del för att få ordning på allt. Gick ner och åt frukost för att få energi och träffade Mattias! Vi bestämde oss för att ses kl 11 och ta tag i allt.

Tre kannor kaffe - minst!!!

Tre kannor kaffe – minst!!!

Dagen innan tävling brukar man simma lite på morgonen, packa sina racepåsar och sedan  skall man checka in alla grejerna på eftermiddagen. Sedan brukar det bara vara till att ladda, ladda, ladda!!!! Den viktiga mentala uppladdningen! Brukar alltid lägga mig raklång på sängen och gå igenom banan, loppet, min egen prestation om och om och om igen!!! Allt för att få en bra känsla!!!

Vid 11-tiden mötte jag upp Mattias! Nu var det bara att gilla läget och styra upp allt på bästa sätt. Samtidigt började det hagla in sms och meddelanden från alla underbara människor jag känner som kom med förslag på var jag kunde hyra cykel mm. Hade inte tid att svara på alla dessa meddelande ( förlåt!!!! ) då jag hade fullt upp med alla ringa, sms:a och greja med Apollo, Emirates mm. Och samtidigt var jag inte direkt i det stadiet i mitt huvud att tanken fanns att jag skulle hyra grejer. I min värld ville jag köra tävlingen på min cykel, i min våtdräkt och alla mina grejer. 1. Jag hade ingen lust att åka till Dubai för att tävla i DYR hyrd utrustning. 2. Det är inte bara att åka och hyra grejer. Det är så mycket runtomkring som skall fixas också. Nelker hade lyckats fixa så att vi skulle få checka in våra grejer kl 04:45 på morgonen tävlingsdagen om grejerna skulle komma.

Just nu visste jag inte om jag skulle ladda för tävling eller ladda för att vara hejarklack. Visste ingenting! Kände mig så förvirrad. Energin i kroppen var slut redan innan kändes det som. Blir det tävling? Blir det ingen tävling? Vem vet?!

Apollos personal på plats i Dubai ringde. Emirates ringde. Daniel på Apollo sms:ade. Nelker sms:ade. Telefonen gick varm. Mattias och jag hade bestämt oss för att åka in och hämta ut nummerlappen mm. Samtidigt fick vi meddelande om att våra cyklar som nu hade lokaliserats STOD KVAR i HISSEN PÅ ARLANDA!!!! Helt jävla otroligt!!! Ursäkta språket!! Men hur i H……… kan man bara skita i att trycka ner hissen??? Tjejen som jobbade där ska få sig en uppläxning av mig. Det var inte direkt så att hon hade mycket att göra ( ingenting när jag skulle lämna cykeln ).

Vi åkte ialla fall in till Dubai och tävlingsområdet som tog ca 30 min med taxi från vårt hotell. IMG_5254

Okej! Nu visste vi ialla fall var cyklarna var. Dom skulle nu skickas med nästa flyg som skulle landa kl 23 lokal tid. Jätte bra!!!! Tävlingen skulle starta 8 timmar senare dvs vid klockan 7. Nu krävdes det planering in i minsta detalj. Efter att ha hämtat tävlingsgrejerna och kollat in växlingsområdet åkte vi tillbaka till hotellet. Men nu var jag så förvirrad och tom så knoppen orkade knappt tänka. Hade knappt fått i oss någon mat på hela dagen eftersom allt tid bara gått åt till fix så vi hade glömt bort att både äta och dricka. Bästa tävlingsuppladdningen alltså! IMG_5305IMG_5297

Väl på hotellet la jag mig på sängen och bara försöka rensa skallen! Åt lite bars för att få energi! Började kolla in flyget som var på väg med svåra cyklar. Jippi! Försenat. Johan från Apollo ringde mig vid 21-tiden ( hela dagen hade gått så otroligt fort i massa fixande ) och vi började diskutera hur vi enklast skulle få våra cykelväskor nu. Det hela resulterade i att jag och Mattias nu fick åka ut själva till flygplatsen och hämta cyklarna. Eftersom det var ca 45 min resväg enkel väg så skulle det alltså ta minst 90 min att resa.

IMG_5296Mattias och började fundera på bästa lösningen. Vi insåg att det inte skulle finnas tid att åka tillbaka till hotellet efter att vi hämtat cyklarna. Det skulle ta alldeles för lång tid…och skulle planet komma i tid? Skulle cyklarna vara med?? Allt var oklart! Men klockan 22 började jag packa ihop mina racepåsar. Eftersom planet från Stockholm var försenat fick vi rikta in oss på att åka mot flygplatsen lite senare. Klockan 23:30 åkte jag, Mattias och min kompis Helena ut mot flygplatsen. Helena skulle följa med för att sedan kunna ta en taxi tillbaka till hotellet med våra cykelväskor. IMG_5304IMG_5326

Runt 00:15 var vi på flygplatsen. Mötte upp Apollos personal som skulle hjälpa oss. Planet hade landat! Mattias och jag gick nu till Left Luggage för att kolla vad som hände. Killen bakom disken skämtade och tjoade. Jag kände mig måttligt road. Kommer det några cyklar?? Killen svarade: I have som good news and some bad news! Ahhh nu orkade jag inte mer. Okej! Cyklarna hade kommit fram till Dubai men nu visste dom inte var cyklarna var på själva flygplatsen. Hur är det ens möjligt?? En kollega till mannen bakom disken började ta över hans jobb. Klockan passerade 01. Ingenting. Det var alltså fortfarande oklart om det skulle bli någon tävling!IMG_0001

Klocka 01:30 – CYKLARNA ANLÄNDER PÅ EN VAGN!!!!!!!! 

Jag var trött och lycklig. Jag trodde inte att det var sant. Okej! Nu är cyklarna här! Fick fylla i massa papper för att få ut dom! IMG_6109 Vad gör vi nu? Vi bestämde oss för att ta en fika för att få energi. Så där satt vi med våra isärskruvade cyklar på Dubais flygplats klockan 02:00 och tog en fika. 5 timmar till tävlingsstart!! Min hjärna hade slutat fungera! Jag var trött, skrattade oavbrutet åt allt och behövde samtidigt ladda om för tävling. Efter vår fika skulle vi ta en taxi till växlingsområdet för att börja montera ihop cyklarna. Pratade med två taxichaffisar.” Come here” sa en av dom. Haha…..nu fick vi en helt egen buss! Kunde inte sluta skratta åt allt. Så i en egen buss åkte vi nu med våra cyklar till växlingsområdet.

Vår egen privatchartrade buss! :)

Vår egen privatchartrade buss! 🙂

IMG_5336

IMG_5346

Ute blåste det storm. Vi hoppade av bussen med våra cyklar och tävlingsgrejer. Hittade en kiosk där det var någorlunda lä. Kallt, mörkt och klockan var nu 03:30. Jippi!!! Dags att skruva ihop cykeln i stormens öga och i mörkret. Jag var så trött…….men försökte samtidigt ladda för tävlingen. Såg att cykeln även fått en skada från flyget!!! Nääääähhhh nu orkade jag inte mer!!! IMG_0016 IMG_5411Det strulade med mitt styre som inte ville sitta still. Jag frös!!! Skruvade lite till. Jag var trött, jag var hungrig, jag var törstig! Hade ju knappt ätit eller druckit på hela dagen. När klockan började närma sit 04:30 började folk anlända till växlingsområdet. Jag var fortfarande inte klar med cykeln. En engelsman dök upp och var snäll och hjälpte mig med styret! Klockan 04:45 var cykeln ihopmonterad. Påsarna packade. Det blåste otroligt mycket! Vid 5-tiden checkade jag in cykeln och mina tävlingspåsar. En lättnad! Samtidigt kändes det som att allt var en dröm. Vad var det som hände egentligen? Vi skulle få startchipet vid simstarten. OK!!?? Det var fortfarande inte helt klart än! IMG_5408 IMG_5410 IMG_5362 IMG_5365

Starten skulle gå kl 7.15. Då det blåste så otroligt mycket skulle simningen kortas ner och starten skulle gå kl 7:30. Rullande start med hopp från land ner i vattnet och sedan springa 800m i sand till växlingsområdet. Min kropp och knopp var inte på hugget. Kände mig lam. Men tänkte att jag ger det en chans.

Har ingen aning om vad jag gjorde mellan kl 5 och 7. Väl borta vid simstarten försökte jag få tag i chipet. Vilket inte var det lättaste. Blev skickad hit och dit! Klocka 7.10 fick jag chipet i min hand. Mötte upp Nelker, polare Rickard och Johanna vid simstarten. Jag gäspade, gäspade, gäspade och gäspade. Hade inte ätit mycket ( ingen frukost )  och inte sovit något på ca 24 timmar nu.

Starten gick! Kände allt jag hade noll energi i kroppen. Simningen funkade inte. Jag var överlycklig att det bara var 600m denna morgon. Löpning på sanden bort mot växlingsområdet kändes som en evighet.IMG_6102 IMG_6103 IMG_0025

Ryckte tag i cykelpåsen. På med hjälmen och ut på cykeln. 90 km i öknen! 45 km medvind och 45 km i stormens motvind. Cyklade förbi ett bra gäng i medvinden. Åt och drack för att försöka få energi i kroppen. Efter vändningen började kampen mot vinden. Kände mig ändå hyfsat stark och cyklade förbi bra många. Men jäklar vad det blåste. Aldrig var med om en sådan motvind! Sanden yrde och ett tag såg jag ingenting. Kisade för att hålla koll på vägen. Det yrde och for grejer omkring på vägarna. Ser en liten sten som kommer över asfalten och jag hade inte en chans att vejja för den. PANG!!!!! En smäll och jag inser att jag har fått punktering. Det här händer inte tänker jag! Har aldrig tidigare fått punktering på tävling. Rullade in mot kanten mitt ute på motorvägen i stormen. Hoppade av cykeln och min hjärna fungerade inte som den skulle just nu.IMG_5463 (1)

Fipplade fram grejerna och försökte byta slang. En motorcyklistdomare kom fram och frågade om allt var ok och sa att jag behövde flytta cykeln. Inte så lätt när man står vid mittlinjen på en motorväg, sanden yr och ögonen var fulla av sand. Kisade för att se något. Jag frågade hur långt det var in till växlingsområdet. Ca 10 km fick jag till svar. Kände mig stressad. Folk jag cyklat förbi cyklade nu förbi mig och jag fick inte till slangen. Äntligen! Stoppade i en patron som visade sig inte fungera. Hade en till med mig. Jippi!!! Fick i luft i däcket. Hade nu stått där i minst 10 minuter och jävlats!

Upp på cykeln och iväg. Inte det lättaste att starta upp i motvinden. Just nu var jag bara så less. Hade ingen lust att fortsätta tävlingen. Kom fram till växlingsområdet och drog på mig löparskorna. Benen kändes superpigga och lätta. Sprang iväg på toa innan jag tog mig ut på banan. Lätta lätta ben. Det här går ju fint tänkte jag! Tills det bara sa PANG i baksidan. Kunde inte springa en meter utan att det högg till i min gamla skada. Nu fick jag nog! Promenerade runt  haltandes på 7km varvet på banan och bröt sedan tävling. Något skit på baksidan ( troligen fästet ) som krånglar! IMG_5393

Sur och grining, trött och deppig, hungrig och uppgiven! Känslorna i kroppen var många. Gick in i tältet för att meddela att jag brutit. Fick samtidigt med mig en Finisherväst!! Haha…..kände mig som en finisher trots att jag inte gått i mål. Gick och satte mig utanför kiosken där jag under natten satt ihop cykeln. Somnade sittandes på röven! Vaknade till med ett ryck.

Skönt att sitta här och sova mitt på blanka dagen! Hallå! Pågår det någon typ av tävling här eller?? :)

Skönt att sitta här och sova mitt på blanka dagen! Hallå! Pågår det någon typ av tävling här eller?? 🙂

Frös som bara den ute i värmen. Fick på mig en dunjacka! Väntade på att få hämta ut cykeln och ville nu bara åka tillbaka till hotellet och sova.

Efter att ha varit vaken i 32 timmar kröp jag ner under täcket och somnade. En kort sovtimme för att sedan gå ner till restaurangen för att få i sig mat. Därefter blev det en tidig kväll!

Vilken resa!!! Vilken tävling! Känner mig fortfarande lite förvirrad över vad som hände. Nu väntade ialla fall några dagars vila och ledighet ( som visade sig även skulle innehålla en hel del grejer som kommer i ett senare inlägg). Mattias var en kämpe och tog sig i mål! Riktigt starkt!!!

Vad säger man!!!??? Ja jag vet faktiskt inte! Allt som kunde gå åt helvete gick åt helvete denna resan! Kan inte annat än skratta åt allt, men samtidigt är jag väldigt tom och vet inte vart jag ska börja ta tag i saker och ting som måste ordnas upp!

Men men…..nya tag! Och stort tack till Helena som ställde upp under hela resan! Hade inte gått utan dig! 

Skål!

FullSizeRender

IMG_5201

 

 

 

 

IM 70.3 Dubai närmar sig med stormsteg!

Ironman 70.3 Dubai närmar sig med stormsteg. Det ska bli skönt att lämna kylan och bege sig mot solen och värmen! Nästa fredag är det dags att dra på sig tävlingskläderna för första gången 2016! Börjar helt ärligt bli riktigt jäv…….a taggad! Träningen och uppladdningen har rullat på riktigt bra. 

img_4587

Cykelformen kan jag inte klaga på. Fina watt på träningarna och kroppen känns stark. Ser fram mot att susa fram ute i öknen där nere. Det verkar bli blåsigt, men det tror jag absolut inte är till någon nackdel för min del ialla fall. Då kanske jag kan cykla ännu snabbare än mina konkurrenter under våra 90km på cykeln som ska avverkas 😉

Måste säga att det är riktigt härligt att känna sig stark på cykeln så här i januari. Tyckte därför att jag var värd en ny cykel! Så om några veckor kommer denna sköna pärla i mina ägor! En Canyon Aeroad! Så nu är min absolut högsta önskan att vintern och snön/isen försvinner fort som tusan så man kan börja cykla utomhus snart! Jag är ialla fall klar med vintern!!!

Hello Darling!!!

Hello Darling!!!

Jag, Nelker, Martin och Mattias ( några i gänget som ska köra Dubai ) körde ett pass med våtdräkten på i onsdagskväll. Varmt? Ehhh Ja!! Tror min kropp nådde kokpunkten! Vi körde 200m insim, följt av 3×400 + 4×100. Det kändes riktigt fint och det går inte att klaga på simformen heller. Har verkligen tagit min simning till en ny nivå under hösten. Väldigt skönt när man ser att det ger resultat. Och en sak som är riktigt bra är att Kronobergsbadet är öppet igen. Väldigt smidigt att kunna smita iväg dit på några minuter.

Foto: Mikael Nelker!

Pappa Nelker och dom tre små fiskarna Mattias, Martin och jag! Foto: Mikael Nelker!

img_4949

Simning på Kronoberg med Erika Rosenbaum

Simning på Kronoberg med Erika Rosenbaum

Min kropp gillar inte kyla. Det är konstaterat och klart. Så fort kylan kom fick min högra rumphalva och baksida lår för sig att börja ge sig till känna. Har därför sprungit minimalt de senaste tre veckorna. Har istället åkt som en jojjo mellan Stockholm och Ljusdal till min moster som jobbar mycket med idrottsskador för akutbehandling med lite specialapparater. Har även kört några pass bikramyoga i värmen och när jag har varit i värmen har problemen blivit bättre. Fyra resor har det ialla fall blivit upp till norr på några veckor. Körde sista behandlingen i tisdags. Behandlingen har hjälpt och löpningen har under den senaste veckan känts väldigt lätt. Har aldrig varit orolig och har inte ens fokuserat på problemet. Ingen idé att stressa upp sig liksom. Nu är jag back on track och fokuserar framåt. Längtar efter att få springa 21 km inne i Dubai 😉 img_4877

Förutom en jäkla massa träningstimmar så har januari mest handlat om jobb, jobb och jobb. Komma in i vardagsrutinerna igen. På måndagarna är det fullt ös på Skanska! Vi har toppat med 44 personer än så länge. Mitt mål är att ha minst 50 pers med på ett pass under våren! Dock har dom satt 30 som gräns på bokningarna ( men det skiter jag i ). Alla ska få vara med och träna. Det är främst för att materialet tar slut så det inte räcker till alla. Då är det ju inte värre än att vi får köra övningar med egna kroppen och köra parövningar! Det finns så mååååånga bra övningar man kan göra. Det här gänget alltså – mina små gullefjun som jag brukar kalla dom!

Händerna upp i luften!!!

Händerna upp i luften!!!

På tisdagsmorgon är det rivstart på TV4 klockan 7:15. Då är det dags att väcka kroppen till liv! Också ett otroligt skönt och roligt gäng som brukar vara med och svettas på morgonkvisten! Kommer nu även att börja jobba som PT på TV4.

img_4603

På fredagarna kör jag lunchspinning på Skanska kl 11.15. En klassiker som jag kört i många, många år nu! Och när jag kommer tillbaka från Dubai är det dags att starta upp mina löpgrupper med Nordea! På måndagarna kör vi i city och på torsdagarna kör vi i Lindhagen!

Har även varit och jobbat en del på Santander Consumer Bank senaste veckorna och även varit på JM och World Class Slussen och kört träningspass. Känns som att man har besökt ett och annat gym i den här stan nu! Men det är kul! Man träffar otroligt många härliga människor på dagarna.

Lite kallt i spinningsalen på Skanska härom veckan.

Lite kallt i spinningsalen på Skanska häromveckan. 

IMG_4959

img_4626

World Class Slussen

img_4995-1

Morgongympa på Santander

På söndag ska jag hålla i två stycken workshops på Bosön i samarbete med Rehband! Så just nu är det en del förberedelser inför det. Det ser jag fram emot. Att prata brukar vara det minsta problemet när man ska göra såna här grejer. Det största problemet däremot är oftast att tiden går så fort när man är igång.

Och på tisdag ska jag hålla i ett teknikpass på längdskidorna för Aktieinvest som laddar för att köra Stafettvasan! Har lagt upp ett gäng bra teknikövningar som vi ska gå igenom och sedan kommer dom att få avsluta med att köra en liten ministafett mot varandra. img_4704 img_4977

Och i veckan damp det ner en leverans ifrån UMARA!! Äntligen har dom fått in sina nyproducerade bars. Dom kommer få åka med i väskan ner till Dubai. Kommer även att köra med deras sportdryck!! Det blir kanon och jag vet att min kropp fixar den utan några som helst problem.

Fredagsgodis

Fredagsgodis

Det är som sagt full fart och när jag inte hänger ute på olika företag och jobbar så är jag mest på Central Gym och jobbar….eller kör egen träning. Har blivit en hel del styrka och jag gillar känslan av att känna mig stark i kroppen. Det blir även där jag springer på löpbandet eller kör en hel del av mina cykelpass. Mest för att jag är lat….men det känns rätt jobbigt och väldigt onödigt att gå iväg till något annat gym och träna när man ändå har allt på jobbet. img_4545 img_3892

Och nu börjar det bli dags att ta sig i kragen och styra upp inför nästa veckas tävling. Cykelfix ( min paradgren….eller inte ), leta fram tävlingskläder och allt annat smått och gott som ska med ner till Dubai! Sen har jag en hel del jobb som ska vara klart innan avresan.

Men nu är det som sagt fullt fokus mot fredagen den 29/1! Jag är taggad, jag känner mig redo och jag ser verkligen fram mot att få tävla! Som belöning får jag sedan fyra dagar med sol, bad och ledighet! Känns som ett bra sätt att börja februari på!

Nu laddar vi för Rock´n´roll i Dubai!

Game on!

img_5012

Stockholm

img_5047 img_5048

Game on!

Game on!!

FullSizeRender

Bilder är roligare än text -> 2015

Status

Minnet är kort och det är ju inte lätt att komma ihåg allt vad man har gjort under ett helt år. En sak är ialla fall säker – 2015 gick väldigt, väldigt fort! Året då jag tydligen var väldigt spontan, tävlade lite, cyklade mycket och jag måste ändå säga att jag hade jäkligt roligt! Startade upp bra, hade misär och sen kom tillbaka. Tandhistorien tog slut när det äntligen  blev operation efter dryga 1,5 års problem. Tänk att en liten jäkla tand kan ställa till med så mycket problem.  Här kommer ialla fall ett bra gäng med bilder från mitt 2015. ( Hade så svårt att välja ut några få – så det fick bli en hel drös istället )

fullsizerender5

Vintern kom och det blev X antal löparrundor runt Kungsholmen i snön.

img_0842

Pallade inte vinterkylan! Drog till Playitas och cyklade, sprang och simmade i värmen istället.

img_0824

Ljuvligt!

img_0887

Nämen!! En löppass upp till fyren. En klassiker!

img_0950

Kom hem! Åkte hem till Hede och körde löpträning med ett härligt gäng ute i kylan!!

fullsizerender-21 kopia

Måndagsklassikern för femte året!! Min muskelklass på Skanska varje måndag kl 16.30!!

img_1736-2

Tisdagsångest för löpträning på Bosön med TT!! Vilka brudar!! Snygga, snabba och jäkligt bra!!!

img_1139

Hann åka kanske 10km skidåkning!

20140115-204547

Köttade på med styrka i gymmet för att bli starkare!!

fullsizerender-21

ÄNTLIGEN!! Ljusning mot våren!! Löppass utomhus utan isvarning!

img_1483

Det här kallar jag variation i vardagen! Byta simvatten! Eriksdalsvattnet mot GIH-vattnet!

fullsizerender-2 kopia

img_1488

Det var ”fantastiska” skidspår på Gärdet mot slutet av vintern!

img_1494

Rock´n´roll på längdskidorna!

img_1903

Så kom solen!! Äntligen!!

img_2347

Och ÄNTLIGEN!!! Cykelpremiär utomhus med Sara och Jerker

img_2456

Nämen!!! En liten kvällsrunda ute på FRA!

img_2519

img_2480

Krillan!!! Nära och bra för intervaller i löparskorna!!

img_2540

Min polare Jonas och jag fick in några riktigt fina pass! Jag får jaga han varje gång och se till att inte bli varvad!

img_2577

Tjoooo!! Cykel, cykel, cykel! Jag, Sara, Jerker, Hanna och Björn ute på ett av våra helgpass!

img_2570

Klassisk fika utanför macken i Vallentuna!! Men inte ens fikan hjälpte för att förhindra #bonk för mig och Björn!

img_2730

Och på ett av cykelpassen blev vi hembjudna till klubbkompis Kalle som hade bakat och fixat tills vi kom dundrandes på cykeln!

img_2722

Cykelpunka – det hör till. Dock inte jag denna gången!

img_2693

Efter fina cykelmil på dagen får man äta hamburgare och dricka öl på kvällen!

img_2744

Varje söndagmorgon var det bara att kliva upp i ottan för simpass med TT kl 7.30. Bästa starten på en söndag om ni frågar mig.

img_2762

Kaffe och sol!! Det gällde att passa på att njuta av solen när den ville visa sig!

img_1908

Mera härlig löpning inne i Stockholm!

img_2937-1

Men fick nog av att vårvärmen inte riktigt ville komma.

img_2957

Så jag och Sara Asp tog en spontanresa till Mallorca för att träna och framförallt cykla. Och Chrille var med på samma flyg!!

img_3014-0

Ljuvlig cykling även om cykelformen var katastrof!

img_3022

Och Sara och jag fick bästa hotellrummet på den nybyggda delen på hotellet. Sara från toaletten: Jag hittar inte spolknappen! Vi letar båda två samt kallar in förstärkning från personalen! Men icke! Inte så konstigt när dom hade glömt att installera spolknappen på toan!!! Haha 🙂

img_3021 img_3023

img_3235

Hann komma hem och vara hemma i 5 dagar! Sen tog jag en till spontanresa till Mallorca! Ja vad tusan!! Man lever bara en gång!

img_3257

Bodde hemma hos Ricardo på hans gård! Hämtade färska ägg till frullen varje morgon!

img_3383

Tränade, åt gott och njöt av livet!!

img_3545

Lite löpning inne i Sineu mellan cykelpassen!

img_3299-1

Ett litet "lugnare" kvällspass ute i norrort med Simon Eriksson och Martin Söderlund. Fick slita hårt för att hänga på.

Ett litet ”lugnare” kvällspass ute i norrort med Simon Eriksson och Martin Söderlund. Fick slita hårt för att hänga på.

img_3867 img_3871
img_3864

Det blev några Cervélopass med grannen Pär! Och punka....men inte jag denna gången heller.

Det blev några Cervélopass med grannen Pär! Och punka….men inte jag denna gången heller.

Och mera cykelpass - här med Pär och Calle

Och mera cykelpass – här med Pär och Calle

Det blev löpintervaller med TT på Djurgården! Som vanligt mår man riktigt skit under dessa träningspass!

Det blev löpintervaller med TT på Djurgården! Som vanligt mår man riktigt skit under dessa träningspass!

Var uppe sjukt tidigt ( kl 6 ) och cyklade bra träningspass med Le Peloton

Var uppe sjukt tidigt och cyklade bra träningspass med Le Peloton kl 6.00!

img_3684

Sprang mer intervaller med TT. Här på Stadion!

fullsizerender-24

Körde SMACK-tävling!

img_3770

Jag och Mantratjejerna fick dra våran klunga….medans grabbarna som låg i samma klunga gärna åkte snålskjuts!

img_3909

Och äntligen öppnade Huvudstabadet! Kaffe och morgonjava var en given klassiker!

img_4055-0

Stockholm började äntligen blomma upp!

img_4560

Mera sim!

img_4721

Och nu tyckte jag och Sara Asp att det var dags för ett dopp i öppet vatten! Det var jäkligt kallt!

img_4823

Jag och polare Jonas dundrade iväg på ett 40km löppass på Sörmlandsleden! Sen kunde jag inte gå på flera dagar pga träningsvärken från H!

img_0016

Cyklade ”aero i stan hela sommaren!

img_25821

Ännu mera söndagssim med roligaste gänget!

img_5320

Och mera sim i öppet vatten med Sara…vi trotsade kylan!

img_4393

Jag, Hanna och Anna agerade värsta grymma hejarklacken på Stockholm marathon i det iskalla och regniga sommarvädret!

img_5150

Och plötligt hände det! Kvällssim utomhus med gänget ute på Djurgåden…..i solsken och lite varmare grader!

img_5152

Kaknäsintervaller med TT!

img_5267

Sen blev det ett spontaninhopp på Stockholm Swimrun med Mr. Apollo himself Daniel Giray!

img_5282

Katastrof löpform så det blev ett spänt rep mellan oss på löpningen kan jag lova! Sen fick jag dra på simningen!

Sen kom midsommar och då var det bara ett och göra och ta årets första dopp! Det var jäkligt kallt!!

Sen kom midsommar och då var det bara ett och göra och ta årets första dopp! Det var jäkligt kallt!!

img_5493

Midsommarcyklade intervaller med Roger, Can och Chrille ute på Lidingö!

Midsommarcyklade intervaller med Roger, Can och Chrille ute på Lidingö!

Fick punktering....

Fick punktering….

img_5743

Och ännu mera punktering!

Och ännu mera punktering!

img_5950

Spontananmälde mig till Halmstad triathlon!

img_5974

Simmade på 28min och cyklade på 2:28 och sprang en bit innan ”magjäkeln” kraschade…..Hade då en riktigt fin ledning. Blev sur och jäkligt grining!

img_5952

Hade ialla fall trevlig sällskap av Philip Kellin och Janne Hansson ute på Tylösand under helgen i Halmstad!

img_6048

Sommaren bjöd på riktigt fina kvällar på bryggan på holmen!

img_6068

Simpass ute vid Brunnsviken!

img_6074

Härligaste och bästa hänget med polare Orre!

img_6138

….och så klart lite simning!

img_6150

Fick nog av storstan och tog en spontantrip hem till Härjedalen. Givetvis fick cykeln hänga med.

img_6178

Brosans dotter Thilde och jag! Thilde ska få ärva fasters cykel snart…..är min plan 😉

img_6194

Cyklade mot Vemdalsskalet och det bjöds på fina backar.

img_6444-1

Sprang intervaller hemma på klassisk mark på Åsens IP

img_6557

Ut på tur upp till Flatruet – där var det fortfarande vinter mitt i sommaren.

img_6652

Cyklade från Funäsdalen vidare över fjället till norska Röros!

img_6325 img_6378 img_6489 img_6649 img_6673 img_6703 img_6738

Agerade räddare i nöden åt den här lille krabaten!

Agerade räddare i nöden åt den här lille krabaten! #superhjälte#räddaliv

img_7101

Kom ner till Stockholm och otippat spontananmälde jag mig till Stockholm Aquathlon. 2 km sim och 7km löp.

img_74891

Där blev det en tredje plats!

Där blev det en tredje plats!

img_7607 img_7699 img_7844 img_7906 img_8118

Efter några veckor hemma med massa jobbande och tränande bestämde jag mig för att packa ner cykeln och dra iväg till Schweiz/Frankrike och hälsa på släkten och träna!

Efter några veckor hemma med massa jobbande och tränande bestämde jag mig för att packa ner cykeln och dra iväg till Schweiz/Frankrike och hälsa på släkten och träna!

img_8750

Det var riktigt varm där nere!

img_8774

Jag och kusin Nathalie i Geneve!

img_8826

Tänkte springa från faster som bor vid franska gränsen ner till Geneve  för att simma i bassängs i sommarhettan. Med karta och kompass var jag förvirrad och hade noll koll innan jag hittade simbassängen. #sämstalokalsinnet

img_8832

SUP:ade med kusin Tatiana

img_8836

Bonkade rejält och irrade bort mig!

img_9007

Släktmiddag med ligan!

img_9016

Det var regn och blåst en enda dag på semestern! Då skulle så klart jag och polare Olle Norberg cykla runt Genevesjön. Men vi hade trevligt ialla fall.

img_8938

Cyklade i berg!

img_8598 img_90281
img_8618 img_8869 img_8898 img_9017-0 img_9195 img_9199

Kom hem och packade om väskan och drog till Kalmar för att kika på Ironman!

Kom hem och packade om väskan och drog till Kalmar för att kika på Ironman!

img_9545

TT – Bästa gänget!

img_9549

Supporterskaran!!!

Tillbaka till Stockholm och vardagen som drog igång igen. Det innebar även sena kvällspass på cykeln ute på Ekerö-

Tillbaka till Stockholm och vardagen som drog igång igen. Det innebar även sena kvällspass på cykeln ute på Ekerö-

img_0217-0

Tog mitt pick och pack och flyttade….hela 800m

img_0874

Rev kök och var värsta händiga bruden! #not

img_0538-0

Firade världens bästa Orre som fyllde jämna årtal!

Sprang tusingar över Årstabron!

Sprang tusingar över Årstabron!

img_0123

Insåg att jag springer likadant 2015 som 1995

fullsizerender1

Distanspass ute vid Hellas

img_0650

Hittade nya rutiner och började kvällssimma med TT kl 21-22.

img_2972

Drog hem till norr och drack kokkaffe!

img_1236

Fina kvällspass med Pär – här över Tranebergsbron

img_0710

Började harva intervaller på löpbandet igen! #jippi

img_3655

Och cykelsäsongen tog slut utomhus. Tillbaka till härliga cykelpass inomhus.

img_3589

Mådde apa efter backintervaller på löpbandet.

img_3469-2

Fick in fantastiska löppass uppe på fjället hemma i norr.

img_2838

Backintervaller hemma i slalombacken i Hede!

img_1204

Sen tillbaka till tisdagsintervaller på Stadion med TT!

Hoppade spontant in och drog till Koster och körde Koster Swimrun med Addnaturegänget.

Hoppade spontant in och drog till Koster och körde Koster Swimrun med Addnaturegänget.

img_1243
img_1313 img_1321 img_1360

Hejade så klart på alla grymma som sprang Lidingöloppet

Hejade så klart på alla grymma som sprang Lidingöloppet

img_2197

Höll många föreläsningar under hösten!

IMG_3545

Åkte skridskor för första gången sen…….jag vet inte när.

IMG_3910

Tillbaka på mitt gamla jobbgym igen efter rejäl renovering. Bättre konditionsdel och det blir några träningstimmar här framöver.

IMG_4155

Sim-och kafferepsreunion med simpolarna Tobbe och Johan.

IMG_4206

Bikramyogade för att bli mjuk, smidig och rörlig.

IMG_4004

Stod på händer.

IMG_4110

Cyklade X antal timmar på trainern.

img_3422-1

Cyklade X antal timmar  på Sats för att få lite variation i träningen.

Startade upp godisutmaningen med polare Tobbe den 27 november. Försten som äter godis får springa 105,5 varv runt Stadion! Det kommer inte bli jag! Vi ha gnu passerat 40 dagar utan godis!

Startade upp godisutmaningen med polare Tobbe den 27 november. Försten som äter godis får springa 105,5 varv runt Stadion! Det kommer inte bli jag! Vi har nu passerat 40 dagar utan godis!

Nu kan man tro att allt har varit bra hela 2015. Så är det så klart inte. Som alltid är livet upp och ner och det händer en massa jäkla skit också. Men det är roligare att ta med det som man bli glad av! Livet är ju riktigt roligt alltså och det har hänt väldigt mycket mer som jag inte tänker berätta för er! Nu blickar jag framåt mot detta året. Är mer tävlingssugen än någonsin. Känner mig taggad för att köra igång med jobbet igen. Ska inte äta godis ( före Tobbe ), ska dricka mindre kaffe ( för att magen mår bra av det ), ska umgås mer med mina vänner, fortsätta vara spontan och så ska jag TOKNJUTA av livet…..Man lever bara en gång!

Tjing!!
_YaU5QCnj2ZqJWyz3hdnHotixe_1G9XZM2zoPmftl2M

Rivstartar 2016…….

img_3558

Sol, kyla och fjäll!

Sovmorgon…..är uppenbarligen inte min grej! Men den bästa stunden på dagen kan vara i ottan när man får dricka morgonkaffe och njuta av lugnet några minuter innan dagen drar igång.

Efter en liten nätt tågresa upp till Östersund och sedan 15 mil i bil ( typ nästgårds ) så är man hemma i byn! Äntligen uppe i ett kallt ( -10 ) och härligt Härjedalen. Det är alltid lika skönt att åka hem till jul och lagomt till jag kom hem så började snön vräka ner. Vips så infann sig julkänslan! Eftersom mina föräldrar bor precis bredvid hockeyrinken här hemma i byn, sågatt det var full aktivitet där när jag kom hem trots att snön vräkte ner.. Blev lite smått inspirerad av småkidsen och tog därför sparken och hämtade upp mina gamla skridskor som hade flyttat in hemma hos brorsan och hans familj.

img_3529-1

Snöfall och frågan är vem som sopar isen?

img_3545

Och igårkväll blev det skridskopremiär. Men herregud vad sköj det var. Det var väldigt många år sedan jag åkte och en timme på skridskorna ute i kylan satte direkt sina spår i benen. Men mina gamla skridskor från högstadiet ( dom har kanske 16-17 år på nacken nu )  funkar ialla fall lika bra nu som då. Det här med att köpa nya grejer är inte min grej riktigt.

 

Godisutmaningen…..Eftersom varken jag eller polare Tobbe verkar ge oss i godisutmaningen blir det en godisfri jul. Måste säga att det känns riktigt bra nu när vi börjar närma oss fyra veckor utan detta gift. Har inte det minsta godissug vilket känns riktigt bra och kroppen är väl glad att den slipper få i sig alla dessa färgämnen och allt socker. Så kampen om 105,5 varv runt Stadion fortsätter…….men jag ska vinna och ser verkligen fram mot att se Tobbe springa runt på Stadion!

Tävlingsåret 2016………

Ligger i rätt så tuff träning just nu. Kommer rivstarta tävlingssäsongen 2016 med dunder och brak i soliga Dubai den 29 januari och köra Ironman 70.3 Dubai. Det verkar som att vi blir ett gäng från TT som drar iväg och tävlar. Känner mig riktigt tävlingssugen efter ett tävlingsfattigt 2015. Då blir det även premiär i AG 35-39 för min del. Det låter till och med vuxet……när blev jag så gammal egentligen?! img_3162

Cykelbenen går från klarhet till klarhet varje vecka och levererar fina watt just nu och ännu bättre ska det bli. Det blir pass hemma på Cervélon för det mesta. Men ibland smiter jag iväg till gymmet och tränar istället. Det är alltid lika spännande att se på allt som sker ute i gymmet när man sitter och cyklar. Man får se lite av varje om man säger så. Skönt med lite underhållning när man ska cykla distanspass ett par timmar. img_3422-1 img_3094

Löpintervallerna med TT på tisdagarna har kommit lite i kläm dom senaste veckorna då det har varit lite galet med jobb just den dagen. Har varit alldeles för trött för att ta mig iväg vid 19.30-20-tiden. Har istället fått köra passen själv och det har blivit en del pass på löpbandet när jag har haft en liten lucka under dagen. Men så klart även några pass utomhus eftersom vädret fortsätter att leverera plusgrader. Det är ju helt crazy bananas med vädret, men jag gillar verkligen att det är så här. Distanspassen är ju ren och skär njutning ute Stockholm. img_3374img_3146
img_0710

Kronobergsbadet har äntligen öppnat och det gör otroligt mycket att ha nära till simhallen. Hade träningssällskap av polare Pär Kristoffersson en tidig morgon. Planen var att köra 10×200 och att försöka hänga på Pär så gott det gick. Lättare sagt en gjort när han dundrar fram i vattnet. Men jäkligt bra träning för min del. Annars är det Mattias som brukar vara draglok på simpassen med klubben…..okej ibland får jag dra mitt strå till stacken och dra också. Simningen är nog den gren där jag har jag utvecklats mest under den här hösten. Övning ger färdighet – så enkelt är det!

img_3207

Pär – ett monster i vattnet!

img_0128

Ett litet mindre monster i vattnet!

img_3317

Här avslutade vi kvällens träning med Giray som showartist! Vilka konster i vattnet!

img_3150

Nu är det bara att sikta framåt och köra på med träningen enligt schema och fokusera mentalt. Det sitter ju rätt mycket uppe i den där lilla knoppen. Men känner mig mentalt stark just nu! Viktigt viktigt!!! Det känns som att jag har bra balans i livet mellan jobb och träning man får inte glömma bort att hinna umgås med sina vänner som ger en bra energi. Det blir så klart att man träffar sina träningskompisar X antal gånger i veckan. Men sen har man ju vänner som inte delar samma intresse och man måste ju försöka hinna träffa dom också. Livet är ju ett enda pussel…..precis som det ska vara, men jag gillar det! img_3079

Var hos min bästa polare Oscar häromdagen. Det finns nog ingen som kan få mig att skratta så mycket som han. Det går inte många sekunder innan det är kört. Vi hade lite av lilla julafton med massa gott att äta och dricka. Kvalitetstid som betyder väldigt mycket, när man knappt hinner ses under vardagarna. Sen att han är en riktig mästerkock är ju inte heller helt fel. Själv var jag en riktig latmask och satt mest och åt och drack och hade det bra.

Men alltså jag måste säga att jag känner så otroligt många sköna och roliga människor som bjuder på sig själva hela dagarna och ger skön energi! Det är ju inte direkt så att man har söndagsångest när det är dags för en ny vecka. Det är bara att go with the flow och njuta av livet! img_3389

Nu blir det några dagar här hemma i Hede fyllda med träning och vila. Det är ju bara drygt en månad kvar till tävling så det går liksom inte att chilla just nu! Har fixat så jag kan låna Korpens lokaler för att ha tillgång till cykel, löpband och gym. Riktigt bra och stort TACK för att jag får hänga där när jag är hemma. Tyvärr blir det ingen simträning då det inte finns någon simhall. Men man kan ju alltid variera sig med lite vinteridrotter som att åka skidor, åka skridskor och köra sparkrace

PUSS & GOD JUL PÅ ER SNYGGINGAR

från Hede (som bjuder på 12 minusgrader och snö denna julaftonsmorgon). Nu ska jag göra kokkaffe och sedan blir det ett löppass med självaste Sonfjällstomten.

img_3363

Stockholm den 21 december

img_3548

Hede den 23 december

img_3573

En liten trip till Vemdalsskalet igår där det var full fart i backarna!

img_3373

Själv siktar jag mer på längdskidåkning

img_3538

Här kommer det spenderas en och annan timme denna julhelgen.

img_3539 img_3587 img_3593 img_3575

IMG_0410 IMG_0478

På fronten lite nytt…..

Tillbaka till ruta 1 – fast på ett bra sätt!

FullSizeRender 4

Det är mycket som händer på jobbfronten just nu och sedan förra veckan har jag beslutat mig för att börja köra på mitt gamla gym igen. Det känns fantastiskt bra och ett riktigt bra beslut. Så i förra veckan skrev vi kontrakt! Det blir till det bättre både för mig och för mina klienter.

Gymmet stängde ner i april för renovering och sedan dess har allt varit lite oklart för min del vart jag skulle hålla till. Har varit lite här och där och jobbat senaste månaderna. Men nu står allt klart och jag är tillbaka och kör där igen. Otroligt nya, fina och fräscha lokaler. Det går inte att känna igen sig mot hur det såg ut innan renoveringen. En stor förändring är att gymmet nu är i två plan. Kommer trivas som fisken i vattnet. Helt övertygad!

IMG_3866 IMG_3858 IMG_3856
IMG_3862 Även lite andra spännande projekt inför 2016 beslutades förra veckan och även denna veckan. Ser verkligen fram mot allt kul som händer och som kommer hända på jobbfronten.

Har hunnit med att hålla två föreläsningar på Nordea senaste veckorna. Nu håller jag på med sista förberedelserna inför att hålla föreläsning på Karolinska nästa vecka. Har jag sagt att jag gillar att prata? Sen till veckan ska jag på utbildning hos en stor aktör på träningsmarknaden inför ett kommande jobbprojekt som ska startas upp under januari 2016. Även all jobbplanering inför nästa år håller på att blir klar. Det är ett evigt pusslande av dagarna. Men det brukar alltid lösa sig på bästa sätt.

IMG_3634 IMG_3883

Föreläsningsdags!

Föreläsningsdags!

IMG_2197

På fronten lite nytt……….

Så kommer äntligen UMARA med energibars! Tjoo hoo! Bästa produkterna alla kategorier. Kör sedan tidigare med deras Sport och Intend som sportdryck på träning och tävling. Funkar kanon för min känsla lilla mage. Nu lanseras även U-bar! Fick i veckan hem ett smakprov som ska testas under helgen träning.

De kommer finnas i fyra olika smaker: Kokos, tranbär, äpple/kanel och mintchoklad. 147 kcal, 25g kolhydrater, 5g protein och 2g MCT-olja per bar. Så håll ögonen öppna inför lanseringen av dessa produkter på UMARAS HEMSIDAFullSizeRender 5 FullSizeRender 6

På fronten lite nytt……….

Så har jag från och med igår ingått en deal med min klubbkompis Tobias Bonnedahl. Nu får det vara slut på smågodisätandet! Vi insåg efter ett samtal att det kan ha gått lite överstyr ibland. Med start igår den 27 november är det inget godis som gäller. Den som först äter godis av oss två nu, förlorar vadet och får springa 105,5 varv runt Stadion, dvs ett marathon. Givetvis ska vinnaren vara med på sidan om och räkna antalet varv och heja på. Kan bli en spännande fight det här alltså. Tror dock på seger för min del! Tobbe börjar redan prata om att vi ska få äta trillingnöt på julafton, skickar bilder på twistpåsar osv. Fine with me – men då blir det tyvärr 105,5 varv runt Stadion för Tobbes del. Det känns som att jag äntligen har hittat min överman på godisfronten.

IMG_3975

Finner inga ord......

Finner inga ord……

Haha......Tobbe lille - Det känns som at du kommer få en tuff period framför dig nu!

Haha……Tobbe lille –

 

 

 

 

 

2016……….. närmar sig med stormsteg och så även min tävlingspremiär för året. Mitt ”mellanår” är över och jag är ruskigt sugen på att tävla igen. Medeldistans är distansen som mitt fokus kommer ligga på. Målet är satt och träningsmässigt har det varit mycket mängd senaste tiden. Mängd, mängd, mängd. Så där lagomt skoj, men jobbet måste göras. Att sitta på trainern ( eller ibland på gymmets cykel ) två till tre timmar kan kännas lite lätt enformigt, om man jämför mot att kunna cykla utomhus. Men har även kört 4x6min intervaller och några tunga backintervaller. Cykelformen känns väl inte så jätte bra för tillfället. Ogillar verkligen att känna mig svag på cykeln. Men från och med nästa vecka är det dags att börja köra på med tuffare cykling. Längtar……..IMG_3655

Distanspassen i löparskorna har jag sprungit utomhus. Löparvädret går ju inte att klaga på ialla fall. Men har kört några intervallpass på löpbandet. Favoritlöpbanden finns på Skanska och på Sats Sveavägen. Vet inte vad det är, men där lyckas jag alltid få in riktigt bra pass.

Några fina pass jag kört senaste tiden:

*Uppv + 8x90s backintervaller med 90s vila + nedjogg

*60 min lätt löp + 2 x 2 km och 3 km nedjogg

*15 min lätt jogg + 1 km + 2 km + 2km + 1km och 15min nedjogg.

Här mår jag skit! Precis kört 8x90s backintervaller på löpbandet.

Här mår jag skit! Precis kört 8x90s backintervaller på löpbandet.

IMG_3572

Krillan mellan regndropparna. Tänk om dom kunde rusta upp dessa löparbanor....hade varit guld!!!

Krillan mellan regndropparna. Tänk om dom kunde rusta upp dessa löparbanor….hade varit guld!!!

Fantastisk löparväder utomhus för distanspassen.

Fantastisk löparväder utomhus för distanspassen.

Och ÄNTLIGEN!!!!  Efter evigheters väntan öppnar äntligen Kronobergsbadet igen efter renoveringen. På måndag slår de upp portarna. Det underlättar otroligt mycket att bo nära en simhall och Kronobergsbadet är nog en av de fräschaste simhallarna i den här stan tycker jag. Nöter annars på med simningen och kör tre pass i veckan med min klubb TT. Ett distanspass, ett teknikpass och en mer fartbetonat pass. Har otroligt bra sparring i min bana och det börjar visa sig rejält på mina simtider. Från klarhet till klarhet!! Otroligt viktigt och skönt att se att det går att rätt håll  – väldigt mycket åt rätt håll faktiskt. Träning ger färdighet! Så enkelt är det! IMG_3508 IMG_3613

Eftersom typ 40 pers av våra klubbkompisar har dragit till Thailand på träningsläger, var vi en tapper liten skara på veckans simträning. Men ack så snabba och snygga kl 22 en måndagskväll!

Eftersom typ 40 pers av våra klubbkompisar har dragit till Thailand på träningsläger, var vi en tapper liten skara på veckans simträning. Men ack så snabba och snygga kl 22 en måndagskväll!

Nöter på med styrketräningen för att bli ännu starkare. Kör 3 pass i veckan. Oftast av kortare karaktär – ca 30 min. Marklyft, knäböj, chins, lastdrag och coreträning. Stärker upp höftböjare, kör balansträning och rörlighet. Som alltid när vintern är här försöker jag få in ett 90 min bikramyogapass i veckan. Det känns som ett bra komplement för min kropp och jag älskar att känna mig mjuk, smidig och rörlig i kroppen samt att jag får jobba en hel del med min andning vilket behövs.

"Uppochner"-morgongympa i Rålis i veckan!

”Uppochner”-morgongympa i Rålis i veckan!

"biff :)

”biff 🙂

Knäböj med 60kg på ryggen denna dag.

Knäböj med 60kg på ryggen denna dag.

Nu är frullen uppäten och det är dags att köra igång dagens träning. 3h trainer står på dagens schema. Tur att vinterstudion har kört igång igen så man har lite underhållning under dessa timmar.

Avslutar med att bjuda på en bild på ett härligt gäng som jag brukar träna. Varje måndag kl 16.30 sedan 2010 har vi hängt ihop! Ser fram emot nya roliga måndagar tillsammans under 2016. FullSizeRender 2

Ha en fin helg och ta det lugnt med julgodiset nu när det är adventstider! Känns otroligt skönt att man inte behöver tänka på det i år. Men vem vet…..när man minst anar det står jag och supportar Tobbe som springer 105,5 varv runt stadion, medans jag dricker java, hejar och kanske stoppar i mig en liten trillingnöt till kaffet när jag har vunnit vårat vad! 🙂

Hasta la vistaIMG_7610

Löparläger i Härjedalen och några tips!

IMG_3074Härliga Härjedalen!!! Hemma….eller ”hemmahemma” kanske man ska säga. I vilket fall så bjöds det på några riktigt fina dagar hemma i norr förra helgen. Eftersom jag varken hade tillgång till simbassäng ( finns i och för sig en bassäng hemma i byn, men den är 12,5m ) eller cykel med mig, så blev det löpning för hela slanten. Ett riktigt löparläger i grym natur.

Fredagen inleddes med backintervaller i slalombacken hemma i Hede. Här lärde jag mig en gång i tiden att åka slalom, eller det var väl snarare störtlopp dom första åken nerför backen. Började ialla falla med en lugn och fin uppvärmning upp till åsen hemifrån ”city” of Hede. IMG_2793På dagens schema stod 8×3 min backintervaller – dvs spikrakt uppför backen med ca 4-5 min joggvila nedför. Hade tagit med mig grymmaste hejarklacken också denna morgon. Ahh fy f…n vad illa jag mådde under intervallerna. Blodsmaken och syran gick inte att ta miste på ialla fall. Då var det tur att hejarklacken hejade rejält. Efter intervallerna mådde jag som jag förtjänade – skit! IMG_2838 IMG_2843

Grymmaste hejarklacken som hejade på när faster Bea sprang uppför slalombacken.

Grymmaste hejarklacken som hejade på när faster Bea sprang uppför slalombacken.

Efter lite mat och vila efter träningen packade vi in oss i bilen och åkte upp till stugan. Från lugnet till ännu mera lugn. Ljuvligt!!! Det är så tyst och lugnt och stilla. Ingen stress, ingen hets i trafiken och inga sura miner. IMG_2952

Lördagen bjöd på 90 min distanspass ute på vidderna, myrarna och fjället. Uppför och nerför och en fantastisk utsikt. Dock var jag skiträdd för att det skulle komma någon björn på vägen….dom har ju fortfarande inte gått i ide. Man vet aldrig! Björnlandet nummer 1! Sen är det älgjägare och allt sånt där som man måste passa sig för. Men det blev finfina 90 min ialla fall. Efter det så bjöds det på lunch ute tillagad av pappa. Kolbulle och kokkaffe!! Nu börjar vi snacka riktigt fin lunch alltså! Och väldigt, väldigt gott!!IMG_2934 IMG_2953IMG_2972 FullSizeRender 2På eftermiddagen blev det ett styrkepass med egna kroppen och TRX-bandet och ett kortare löppass med inslag av fartökningar. Försöker få in ialla fall tre styrkepass i veckan nu. Rätt så korta men effektiva pass. Vägrar vara skadad!!! Kör på med basövningar. Stärker upp och kör även en del rörlighet! Jag vill känna mig stark i kroppen. Dock är styrketräningsmotivationen inte på topp just nu. Men det är väl bara att bita ihop som med allt annat. Kör även på med ”kaveln” och bollen” på musklerna. Ont som f….n men ack så bra! IMG_2922

Aj Aj AJ!!!

Aj Aj AJ!!!

Uppladdning

Uppladdning

Söndagsmorgonen inleddes med ett distanspass i löparskorna. Denna morgonen sken även solen vilket gjorde att löpningen kändes betydligt lättare. Och fjällnaturen i solsken – den går inte av för hackor. Ett riktigt bra pass och inte en endaste liten björn mötte jag på vägen. Hade stoppat med mig en visselpipa i fickan utfall att……man vet ju aldrig. Vägrar bli jagad och uppäten av en björn på träningspasset. IMG_3469 2 IMG_3048 IMG_2993 IMG_3035

Vips så blev det dags att styra kosan ner mot Stockholm igen. Hade egentligen ingen lust att åka ner redan. Hade kunnat stanna hemma några dagar till. Det är så skönt att slippa stan några dagar. Njuta av lugnet och samtidigt hänga med familjen. Lämnade Sonfjället bakom mig och det blev dags att blicka fram mot en ny vecka med jobb och träning och allt annat som hör livet till.

Sonfjället

Sonfjället

Och ÄNTLIGEN har min nya trainer kommit. Lyckan är total! Nu kan jag spara ännu mer tid i vardagen och samtidigt få cykla på Cervélon och ligga ner i bågen. Det har bjudits på både distanspass och gårdagen bjöd på 4×6 min styrkeintervaller. Cykelmässigt känner jag mig ruskigt svag just nu. Men nu är det väl bara att gå in i cykelbubblan på trainern och köra på under vintern. Ser fram mot att Vinterstudion ska dra igång snart. Det brukar vara bra underhållning samtidigt som man cyklar. tanken är väl att det är längdpremiär hemma i mina krokar i Härjedalen – uppe i Bruksvallarna – om några veckor. Hoppas hoppas det blir kalla grader och snö där uppe nu! Är väldigt sugen på att åka hem i så fall för att båda kolla tävling och få in några mil själv på skidorna.

IMG_3496

Sen vet jag inte vad som har hänt. Men jag har aldrig simmat så bra som jag gör just nu. Varje pass i bassängen känns riktigt bra. Har haft bra sparring av Mattias och Annika dom senaste passen. Betyder otroligt mycket och det känns verkligen som att jag blir både starkare och snabbare för varje träning som går. Skönt att veta att det ger resultat. FullSizeRender 3Vill avsluta med att ge några bra tips på sidor ni kan spana in:

Vemdalen Fjällmaraton – Den 3 september 2016 går första upplagan av denna tävling. Välj mellan 44, 24 eller 11 km löpning i fantastisk fjällmiljö i mina hemtrakter.

Prestera Mera – Podcast med grabbarna från Umara Sports som ger väldigt nyttig information om prestation.

Triathlonforum – bra sida för allt vad gäller triathlon.

Häpp Häpp!!

//Skogsmullen

Tyvärr inget skoterföre uppe på fjället just nu.

Tyvärr inget skoterföre uppe på fjället just nu.

IMG_3107

IMG_3436

Har dragit ihop ett starkt lag till 2016 års…………..

Inför nästa år har jag dragit ihop ett lag för att köra Stafettvasan fredagen den 4 mars. Det blir en perfekt uppladdning inför Vasaloppet som går av stapeln söndagen den 6 mars, där jag även har som mål att slå mig in på en tid under 5:45 ialla fall. Helst ner mot 5:30. Sen är det mycket beroende på väder och liknande. Men vad f…n! Man måste sätta mål!!! Själv känner jag mig inte det minsta orolig om jag ska vara ärlig.

Har kört Stafettvasan två gånger tidigare och det är ju en trevlig folkfest med glatt humör efter banan. Själv är jag så tävlingsinriktad så har tyvärr inte haft tid att njuta i spåret.

Just nu är det jag och tre starka grabbar i laget. Pär, Kalle  och Henrik! Den fjärde platsen håller jag lite öppen just nu. Tänkte försöka ”muta” med någon aktiv elitskidåkare alternativt någon som lagt elitskidåkandet på sidan, men som är duktig på att åka skidor.

Sanna Hallberg och jag.

Sanna Hallberg och jag. Uppklädda i vår sponsors otroligt snygga skidmundering….2011 eller 2012! Sanna är en grym skidåkare…så även hennes kille Teodor Peterson som också var med i vårt lag! Snacka om laguppställning! Inte alla som har Noppe som sponsor på skidkläderna alltså! 🙂

Orre Jöback och jag inför Vasaloppet....typ 2011 kanske. Orre fick låna min nya skiddräkt.....själv drog jag på mig min gamla tävlingsdräkt från 1994.

Orre Jöback och jag inför Vasaloppet….typ 2011 kanske. Orre fick låna min nya skiddräkt…..själv drog jag på mig min gamla tävlingsdräkt från 1994.

FullSizeRender 2

Förra veckan var det dags att hålla föreläsning och workshop för Trygghetsrådet. Riktigt trevligt och det blev en bra förmiddag. Tiden rusar alltid iväg när man står där framme och pratar. Vi fick in en riktigt bra diskussion! Stort tack för en grym dag!

Har tre inbokade föreläsningar att hålla innan julen kommer. Två på Nordea och en på Karolinska. Det ser jag fram mot!

Inte varje dag den här jobbkostymen åker på. Men skönt med variation i vardagen.

Inte varje dag den här jobbkostymen åker på. Men skönt med variation i vardagen.

På träningsfronten rullar det på. Cyklar, simmar, springer och kör styrka. Försöker planera 2016. Jag vet vad jag vill. Jag har mitt mål! Nu är det bara vilka tävlingar jag ska köra som saknas i kalendern!

Eftersom jag fortfarande inte har fått min nya trainer får jag helt enkelt hanka mig iväg till gymmet och cykla. Jippi!!!! Nää nu får den faktiskt ta och komma. Vad gör man inte för att spara tid i vardagen. Vissa pass är okej att köra på gymmet för lite variation. Men inte alla!!

 

I väntan på.......en trainer!

I väntan på…….en trainer!

I lördags var jag ute på ett riktigt fint långpass löpning med polare Jonas. Eftersom mitt lokalsinne är katastrof är det bra att ha med sig Jonas som kan guida mig ute i skogarna. Fick in 100 min traillöp i det grymma höstvädret. Ljuvligt! FullSizeRender IMG_2512

På jobbfronten fortsätter jag jobba mycket utomhus. Med allt vad den här staden erbjuder i kombination med sol och frisk höstluft, så är det ju dumt att inte ta tillfällets akt.

Blir så klart en hel del jobb på Krillan och Stadion. Men även humlegården. Kungsholms strand, Rålis. Man skulle kunna säga att jag är rätt flexibel i jobbet.

Humlegården

Humlegården

IMG_2204 IMG_2212 IMG_2256 IMG_2544Håller för fullt på och packar väskan för att åka hem till norr imorgon. Några dagar med fjälluft, kokkaffe och grym träningsmiljö ute på fjället – kan inte bli bättre. Sen toppar man det med mammas mat!! Det har kommit lite snö uppe på vidderna. Tyvärr inte så mycket så skidorna får följa med upp. Däremot åker stavarna med ialla fall. FullSizeRender 3

Har ett inplanerat backpass på fredagmorgon. Slalombacken hemma i byn kommer garanterat ge en sjuk jäkla syra. Har även bokat in massage som jag tror att min kropp är i stort behov av. Har ”fuskat” lite för mycket med det senaste tiden. Inte bra. I need it!

Sen är det dags att packa simväskan också. Simträning kl 21-22 som vanligt på onsdagarna. Ser fram mot kvällens pass:

Simning onsdag 28 oktober 

3*(100m + 4*25m) insim där 100m frisim och 4*25m varannan ryggsim/frisim,

10s 4*100m Zon2/Zon3/Zon2/Zon4 inom 100:ing, vila 15s

3*(6*25m sprint/hårt + 200m lugnt genomsim), vila 20s

300m-200m-100m Zon2 armsim, vila 20s

4*100m avbad, vila 10s

FullSizeRender 5

Vi hörs från Härliga Härjedalen!!! 

PS!!! Har ni inte testat UMARAS otroligt grymma produkter kan jag varmt rekommendera dessa!!!! KLICKA IN HÄR –>

Snacka om grym leverans!!! UMARA skickade upp gäng vattenflaskor och massa UMARA SPORT som skall användas på några jobbevent framöver. Me lajk!

Snacka om grym leverans!!! UMARA skickade upp gäng vattenflaskor och massa UMARA SPORT som skall användas på några jobbevent framöver. Me lajk!