BEATRICE AMUNDSSON

Kände i fredags att pulsen drog iväg i raketfart när jag rörde på mig. Det kändes inte helt okej. Så jag har tagit det lugnt med träningen ihelgen. Har haft något skit i kroppen. Idag känns det äntligen bättre så nu är det bara att köra igång igen. Det ska bli jäkligt gött! Ska prova mig på ett löppass och som alltid hoppas jag att magen ska hålla sig lugn. Jag får ju såna jäkla kramper så fort jag börjar öka farten när jag springer ( därav uteblivna tävlingar under hösten ).

Magen gör ont och det känns som att jag måste springa på toa på direkten. Jäkligt irriterande. Det hela började efter kollapsen på Ironman Nice i juni. Det som är lite skrämmande är att smärtan går ner mot underlivet och det gör så otroligt ont. På onsdag ska jag ialla fall iväg på undersökning. Det är något som inte är som det ska. Orolig? Så klart jag är lite orolig. Det kan jag inte sticka under stolen med.

Det här med åskådare är väldigt viktigt. Ingen tävling/match utan åskådare! Tänk dig att spela en fotbollsmatch för tomma läktare. Eller springa ett lopp där det inte finns någon som hejar på dig.

Det finns inget bättre än när man får några glada hejarrop efter vägen när man tävlar. Så ihelgen har jag dragit mitt strå till stacken och varit åskådare. I lördags spenderade jag hela dagen ute på Lidingö och kikade på Lidingöloppet. Fick sällskap av Lisa Lantto och vi hade det riktigt trevligt. Kaffe, bullar, godis och många hejarrop blev det. Som åskådare på Lidingöloppet får man en hel del motion. Mellan kafferepen fick vi skynda oss mellan våra olika hejarställen. Det blev en heldag ute på Lidingö där jag fick se många bekanta ansikten på tävlingsbanan och riktigt grymma tider! Dom springer fort – riktigt fort!!!

Igår var det dags att vara åskådare igen. Min polare i Hammarbymålet – Johannes Hopf – hade fixat matchbiljetter till gårdagens match mot Sundsvall. Så jag drog med mig min polare Erika och drog iväg på fotboll.

Det blev en helg full med idrott där jag sett andra tävla! En bra helg helt enkelt! Men om jag får välja föredrar jag att vara på tävlingsbanan istället för att vara åskådare.