BEATRICE AMUNDSSON

Med endast 2 km skidor i benen denna vinter ( dagen innan Vasaloppet ) blev det igår dags att ställa sig på startlinjen igen. Bergaby bjöd på en iskall morgon då tempen visade på minus 13 grader.

Sprang som vanligt på toa hundra gånger innan starten. Hoppade, skuttade och drack kaffe för att hålla värmen. Vid 7:00 gick starten och de första skidade iväg. Klockan 07:09 tog jag minsta första stavtag och begav mig iväg på min härliga 90 km tur från Sälen till Mora.

Som vanligt var det trångt i första backen. Men jag kände att jag hade riktigt bra fäste. Efter Smågan började det lösas upp med folk och det var bara att ånga på. Det blev mycket stakning och jag gjorde redan här ett konstaterande. Jag är alldeles för svag i överkroppen. Det var så sjukt jobbigt att staka. Hade inget tryck i armarna. Glidet var det inget fel på. Jag fyllde på med vatten och sportdryck efter vägen. Bullarna var så otroligt torra i år. Så det blev inga bullar.

Efter Oxberg började det släppa rejält. Temperaturen började bli varmare och det gjorde att jag fick otroligt bakhalt. Det släppte hela tiden. Jag vet inte hur många gånger jag tänkte : Nu skiter jag i det här! Jag hoppar av! Jag ska aldrig mer köra den här skiten igen! Det kommer inte bli något Vasalopp nästa år ialla fall.

Jag stakade och stakade och överkroppen var helt slut. Det var inte mycket krafter kvar. Det kändes som att jag knappt kom framåt! Sen precis innan Eldris när det är 9 km till mål vände det igen. Fästet kom tillbaka. Jippi!!! Nu var det bara att ånga på – trots att jag var sjukt trött. När jag började närma mig målet visade min klocka att jag skulle fixa att köra under 6 timmar. Gött tänkte jag!!!

Raksträckan in mot mål kändes så lång och när jag precis passerade mållinjen kommer speakern och kamerateamet fram och ska intervjua. Då säger speakern: Grattis till en bra tid idag. 6 timmar och 38 sekunder. Är du nöjd?

Jag blev lite chockad först. Vad tusan min klocka visade ju något helt annat. Varpå jag säger att jag inte är nöjd för jag skulle minsann köra under 6 timmar idag. Sen blev det en massa frågor om allt och inget och jag kommer knappt ihåg vad jag svarade. Jag kände mig mest besviken över att jag inte hade fixat mitt mål! Men det övergick efter en stund till att jag faktiskt kände mig riktigt nöjd!! Med tanke på träningsmängden i skidor får man väl vara glad!

Men detta innebär alltså att jag måste upp och köra Vasaloppet nästa år igen!! Ska det vara så svårt att köra under 6 timmar? 2014 – då blir det revansch.

Påminn mig inför nästa år att jag ska:

1. Träna mer skidåkning
2. Träna mer armar och överkropp

Efter loppet var kroppen otroligt hungrig. I väntan på Orre började jag med att stoppa i mig en chokladboll och ett wienerbröd tillsammans med kaffe och vatten. Åhhh så gott! Sen blev det Mc Donalds och till kvällsfika blev det en stor godispåse, en kanelbulle och 3 munkar. Hungrig! Lite kanske!

Vaknade med lite lätt sockerkoma imorse. Nu blir det grötfrukost innan vi beger oss hem till Stockholm. Kroppen mår precis som den ska idag. Det gör ont ont ont. Svårt att sitta, svårt att stå. Den värker precis överallt. Skönt att jag är ledig idag ialla fall.