BEATRICE AMUNDSSON

Då var dagens långpass avklarat. Det blev ett lugnt och fint sådant. Hade som sagt inte tids- eller prestationskrav idag. Målet med dagen var endast att kolla av lite hur kroppen skulle fixa en mara i lugn och fint fart och om den skulle fixa det. Det vill säga jag skulle varken springa på max eller på för låg fart. Lugna fina 5-5.15 min/km var målet. Ville inte slita ut mig eller riskera skador innan Ironman Nice.

Jag och Alex drog iväg mot Östermalms IP runt tio-tiden. Där var det full fart med taggade löpare. Vädret var varmt och luften kändes ganska konstig. Träffade på min kompis Jonas hemifrån Härjedalen. Han skulle också springa så vi bestämde oss för att ta följe längs vägen och ligga runt 5-5:15 min/km.

Klockan 12 gick starten. Alex drog iväg i sin lite snabbare fart. Jag och Jonas öppnade lugnt och fint. Kroppen kändes pigg och stark. Vi sprang och snackade om allt som hänt i livet. Alltid kul med någon hemifrån som man känt sen man var liten. Första milen gick bra men det var trångt. Riktigt trångt efter vägen och det var svårt att hålla farten uppe då. Det blev en hel del slalomspringning. Segt som tusan. Man tappar lätt fart.

Västerbron kändes helt okej och likaså norr mälarstrand. Efter ca 17 km blev det dags att ge sig ut på varv nummer två. Men nu skulle vi passera Gärdet, och Djurgården. Ute vid Nasdaq stod SPIF med sitt tält. Kul med bekanta ansikten efter vägen. Thomas Stade sprang bredvid mig en stund och sa till mig att ta det lite lugnt! TÄNK PÅ ATT DU SKA KÖRA NICE OM NÅGRA VECKOR!!

Japp jag tar det lugnt sa jag. Jonas hade nu tyvärr lämnat mig så jag var helt alena. Lite segt att springa själv…….men det var bara att tugga på. Kroppen kändes fortsatt helt okej.

Vid 30 km började framsida lår att ge sig till känna – rejält! Men det var bara att fortsatta att springa. Lite smärta får man allt tåla. Det hör liksom till. Meter för meter började målet på stadion att närma sig. Regnet öste ner och vädret var inte jätte skoj. Jag är en sån som gärna föredrar lite varmare väder med sol Men man kan inte få allt!

Tog mig i mål på Stockholms stadion. Tiden? Ja – varken buuuu eller bäääää! Jag känner att jag inte tog ut mig till max ialla fall. Men som sagt jag ska ju springa ett marathon om tre veckor igen.

Tiden blev 3:40. Kroppen känns piggeling och jag mår ruskigt bra för att ha sprungit ett marathon. Jag känner att jag inte har legat på maxkapacitet. Det finns mer att ge. Det blev ialla fall en fin dag runt Stockholm.

Kom att tänka på att det kanske inte är så optimalt att bestämma sig för att springa ett marathon två dagar innan tävling. Jag har haft en riktigt tuff träningsvecka. Sista lite tuffare veckan med träning innan uppladdning börjar.. Sen att man kör tre timmar utomhusträning med PT-klienter och en 45 minuter intervallspinning dagen innan ett marathonlopp kanske inte heller är så optimalt. Men vad tusan. Jag älskar att testa mina gränser och utmana kroppen och knoppen.

Nu är det fullt fokus mot Ironman Nice om tre veckor. Det är då det gäller!

Och Alex då? – han dundrade in på 3:14!!! Ruskigt bra!

Nu blir det VILA!!

Hej svejs!!