BEATRICE AMUNDSSON

Under ett år hinner man med ett och annat. Kommer bara skriva en kort resumé av 2013 och ta med ett litet, litet axplock. Tävlingsmässigt kan man kalla det för ett fiasko. Det var inte mycket som stämde detta året. Jobbmässigt har det varit fullt upp hela året. Träningsmässigt har det gått väldigt mycket upp och ner. Även privatlivet har varit en berg- ochdalbana, vilket så klart har satt sina spår. Många känslostormar.

Hade en veckas semester på hela året. Med semester menar jag semester – det vill säga ingen tävlingsledighet eller träningsläger.

Jag rivstartade 2013 med ett triathlonläger på Playitas. Det var en riktigt bra start. Eget fokus och massa fina träningstimmar. Väl hemma från Playitas blev det dags att lägga sig på oprationsbordet. Jag hade en ond och stor cysta som placerat sig precis vid tinningen ( som jag haft i flera år men som vuxit sig större  och större ). Kan erkänna att jag var skraj när den skulle opereras bort och i väntan på om den var godartade eller inte. Operationen gick bra och den var av det bättre slaget! Tack och lov!!

Skidpremiärade dagen innan Vasaloppet ÖS och fick in mina 2km. Det visade sig räcka till en 14:e placering i damklassen och en tid på 6:00:38. Mitt mål var att ta sig under 6 timmar så jag var riktigt sur och inte alls nöjd med det.

Premiärade även i mitt första ultralopp i löpning – rätt otränad skall tilläggas. Skövde 6-timmars. Vi sprang runt , runt, runt på en isig bana i en park som var 1,2 km lång. 6 timmar senare hade jag fått in dryga 56 km.

Triathlonträningen var under all kritik. Simmade nästan ingenting, cyklade minimalt men sprang desto mer. Fick hem min nya älskling. Min Cervélo P3:a. Jag blev kär!!! En lång och kall vinter gjorde att vi fick bekanta oss på trainern till en början.

Började visa riktigt bra löparform under vårkanten. Sprang riktigt fort och kände mig riktigt löparstark.

Sprang Stockholm marathon – vilket egentligen inte låg i mina planer och kan ha varit det dummaste jag har gjort detta året……skulle det visa sig senare. Bestämde mig för att inte gå på för hårt och gick i mål på 3:40 och kände mig knappt trött…..

Två veckor senare var det dags att ställa sig på starlinjen till Ironman Nice. Jag och ett härligt gäng SPIF:grabbar var på plats i soliga och varma Frankrike. Jag hade knappa 20 cykelmil i benen men kände mig riktigt löpstark. Var mest orolig för cyklingen och längtade efter att få springa ett marathon på promenadstråket i Nice. Tjeeeeena!!!!

Simningen var fruktansvärd. Hade panik första kilometern och såg inte ett skit. Hade panik. Väl uppe på cykeln släppte allt och jag susade fram i dom tunga uppförsbackarna och i dom tekniskt svåra nedförsbackarna. Kände mig stark som en oxe på cykeln. Kom in för växling till löpningen och där hände något. Kroppen sa STOP!! Jag kunde knappt röra benen. Började med att promenera ut från växlingen. Var helt borta. Tog mig dryga 7 km innan jag fick ledas tillbaka dryga 3 km till sjukhustältet. Där blev det 2 påsar dropp och 3 timmar i sjukhustältet. Jag var helt bort. Så det blev ingen målgång i Ironman Nice för min del. Det slutade med en kollaps!!! Min första och förhoppningsvis sista. Inget jag rekommenderar. Fy tusan!!!

Väl hemma blev det vila och dags att ladda om för nästa race. Triathlontävling i Halmstad på medeldistans. Simmade som en kratta, cyklade som en gud och gick ut i ledningen på löpningen. Sen kraschade magen och jag kunde inte springa. Tappade ledningen och blev en riktig surtant  på banan.

Magen skulle visa sig förstöra de flesta av mina tävlingar detta året. Det hände något där under sommaren. Varje gång jag skulle springa gick jag magen ut i strejk. Fattade inte vad det var. Försökte kämpa på med löpningen under sommaren men det gick knappt att träna löpning längre. Testade alla möjliga olika upplägg med kost och liknande. Men inget hjälpte eller gjorde att det blev bättre.

I augusti blev det dags för Ironman Kalmar. Kände mig inte det minsta förberedd och mådde inte riktigt bra mentalt. Kände mig dock ruskigt cykelstark men nu var det löpningen som spökade. Det gick inte att springa. Jag kämpade och slet som ett faan ute på banan. Sprang på toa varje gång jag såg någon. Jag led. Tog mig i mål och mådde inte helt okej. Sen ville jag bara glömma den tävlingen!

Under augusti och september hände det inte mycket. Mest jobbande och det blev väl en och annan träningstimme. Privat hade jag en tuffare period vilket tog mycket energi och gjorde att jag inte hade någon riktig träningslust.

Under senhösten fick jag för mig att springa Vintermarathon ute på Djurgården. Det gick så där. Tog mig dryga 30 km sen fick jag kasta in handduken. Det fick sätta punkt för tävlingsåret 2013. Jag ville så mycket och så blev det bara pannkaka av allt.

Jag känner att jag inte varit där mentalt tävlingsmässigt detta året och det är något som jag jobbar väldigt hårt med nu. Men nu är det bara att blicka framåt mot 2014!!!

Inför kommande år kommer det bli bättre fokus och jag kommer ta hjälp av en träningscoach. Jag kommer ha betydligt bättre strukturerad träning, jag ska sova mer och jag vet precis vad jag vill. Mina målsättningar är klara och just nu pågår arbetet mot att nå mina mål! Jag bestämde mig redan under hösten för att det inte kommer bli någon full Ironmandistans för mig under 2014. Jag kommer satsa på halva distansen kommande året. 1,9km simning, 90 km cykel och 21 km löpning. Det känns som att den distansen passar mig bäst.

Under 2013 har jag lärt känna otroligt många nya människor. Jag har sprungit sönder X antal träningsskor, ätit alldeles för mycket godis och chokladbollar, fyllt 32 år ung. Haft en hög med olika träningskompisar som förgyllt mina träningstimmar. Jag har skrattat mycket men även haft stunder av gråt. Jag har varit ute på många tävlingar som åskådare detta året. Jag har spenderat X antal timmar på trainern, i simhallar och i löparskorna. Jag har cyklat otaliga mil på min gamla tantcykel runt om i stan.

Inför 2014 händer det lite nya spännande grejer: Jag kommer jobba mycket med tidningen PT Kvinna som kommer finnas i handeln från 7 januari. Där kommer jag vara skribent och PT.

Jag kommer börja köra klass på Sats genom Urban Tribes – trodde aldrig det skulle hända att jag skulle köra klass på Sats. Kommer även börja köra klass på ute på myndigheter.

Jag har min tävlingskalender någorlunda klar. Det kommer bland annat att bjudas på Vasaloppet ÖS där jag ska åka sjukt fort, triathlontävlingar, löptävlingar, swimruntävling, cykeltävling med SubXX

Jag ska äta mindre godis! Jag ska bli snabbare i alla tre triathlongrenarna! Jag ska skratta mer och framförallt – jag ska njuta av livet! Det går inte i repris!!!

Det var en liten liten del av det jag har hunnit med under 2013. Jag har ju så klart inte bara tränat, tävlat och jobbat. Jag har hunnit med en massa annat också…….

Hepp Hepp på er och GOTT NYTT ÅR!!!!!