När jag går till jobbet på morgonen ( runt 6-tiden) är det oftast väldigt lite trafik, cyklister och fotgängare ute. Det är lugnt och stilla. I veckan när jag gick till jobbet var det så slaskigt och en massa snö som låg på gångbanan så jag tog mig friheten att gå över till cykelbanan där det var betydligt mindre snö och slask.
Från ingenstans dyker det upp en dam på cykel och börjar plinga och skälla och skrika på mig. Det var starka ord på morgonkvisten. Hon skällde ut mig efter noter för att jag gick på cykelbanan. Det fick man ICKE göra! En riktig häxan surtant!!
Imorse när jag promenerade till jobbet så var gångbanan snö och slaskfri. Åhh vad härligt! Äntligen! Cykelbanan däremot var full med snö och slask. Tror ni inte samma dam kommer och cyklar och möter mig på i stort sett samma ställe som tidigare i veckan…..men nu cyklar hon på gångbanan!!! Äntligen!! Nu fick jag chansen att ge igen!!
Så häxan surtant Bea började ifrågasätta den här damen vad hon höll på med som cyklade på gångbanan. Hon fick allt hålla sig på sin cykelbana – precis som hon hade läxat upp mig att jag skulle hålla mig till gångbanan. Rätt ska vara rätt liksom! Damen blev riktigt sur! Själv kände jag mig mest nöjd att jag fick ge igen lite ibland är det så skönt att få agera lite surtant! Jag fortsatte sedan min promenad till jobbet med ett litet leende på läpparna.
Så nu är damen och jag kvitt! Punkt slut!
Nu är det fredag och jag ska snart checka ut från jobbet och fokusera på egen träning i eftermiddag.
BEATRICE AMUNDSSON